Det byggs allt fler vindkraftverk som är över 150 meter höga och måste markeras med högintensiv belysning. Belysningen riskerar att störa närboende och naturliv, och Transportstyrelsen har därför fått flera ansökningar om undantag på reglerna som kräver en sådan belysning.
Men Försvarsmakten har konsekvent sagt nej till både undantag och så kallad behovsstyrd hinderbelysning, alltså ljus som bara tänds när ett flygplan närmar sig eller sikten är dålig.
Transportstyrelsen har därför fått i uppdrag att jämföra de svenska reglerna med några utvalda europeiska regler.
– Vi har dels jämfört länder som ligger nära oss rent geografiskt, dels länder där vindkraften är utbredd. Det går att konstatera att reglerna för hinderbelysning på vindkraftverk skiljer sig åt runt om i Europa, säger Linnéa Ekström, sakkunnig på Transportstyrelsen.
Detsamma gäller för behovsstyrda system för hinderbelysning. Ett land har flera godkända system i bruk, medan de flesta har något enstaka. En betydande skillnad mellan Sverige och de andra länderna är dock, enligt Transportstyrelsen, hur det nationella luftrummet används.
"Det sätt som den svenska försvarsmakten opererar på är unikt och förekommer inte i något annat land i Europa. (...) Om behovsstyrda system för hinderbelysning ska kunna tillämpas i Sverige krävs med andra ord stora ingrepp i den nationella modellen för samexistens i det svenska luftrummet", skriver man i rapporten.