Första tävlingen för sadelmakare
Madelaine Karlssons hantverksskicklighet granskas av kungliga engelska sadelmakare.
Madelaine Karlsson känner redan av tävlingsnerverna.
- Man är ju väldigt självkritisk, och tycker att alla andra är så duktiga. I bland ångrar man att man ställde upp.
I praktiken är tävlingen redan avgjord. Deltagarna har fått tillverka tävlingsalstren hemma, och sedan skickat demför bedömning i England. Jury är sadelmakarna vid det engelska hovstallet.
Tävlandet sker i tre klasser mästare, gesäller och övriga. I den sistnämnda kategorin finns till exempel de som är självlärda.
Madelaine är gesäll, men siktar på att göra ett mästarprov så småningom.
Deltagarna har fått välja mellan att antingen göra ett träns med tyglar och grimma eller en snusdoshållare som ska kunna fästas i ett bälte.
Varje alster bedöms utifrån en rad kriterier som tillskärning, sömnad, anpassning av metallbeslag och det konstnärliga utförandet.
Madelaine visar vad som är viktigt för ett gott hantverk. Sömmarna ska vara raka och välgjorda. Att sy i läder kräver planering och mycket förarbete.
Materialkvaliteten bedöms också. Bra läder ska vara fast och stadigt att sy i.
Tidigare arbetade Madelaine helst i engelskt läder, men efter larmet om galna-ko-sjukan har läderindustrin i England kommit på efterkälken. Därför tar hon istället sitt arbetsmaterial från ett garveri i svenska Tärnsjö.
På lördag offentliggörs tävlingsprotokollen vid en prisutdelning på Orreholmens kursgård itanför Falköping. Då finns de deltagande sadelmakarna på plats för att få sina omdömen, och det verkar vara just det som Madelaine Karlsson tycker är bäst med tävlingen.
- Det ska bli roligt att få träffa andra sadelmakare och prata med dem, och se vad de gjort.
För Madelaine Karlsson blir tävlingen lite av en nytändning som sadelmakare.
För tio år sedan var hon nyutexaminerad som gesäll, och har sedan dess varit professionell sadelmakare. De senaste åren familjen krävt en stor del av tiden, och hon har dragit ner på arbetet.
Framöver är det tänkt att hon ska gå upp till heltid igen.
I dag har hon sin verkstad inredd i ett rum på övervåningen i bostadshuset i Törnsfall. När familjen framöver ska flytta och bygga nytt i Söderköpingstrakten är det tänkt att det ska bli en riktig verkstad för hennes verksamhet.
Under de tio år som hon har varit verksam har mycket hunnit att förändras. Sadelmakaren var under en tid utrotningshotad som hantverkare i Sverige.
- Under ungefär en och en halv generation utbildades det inga sadelmakare, säger Madelaine Karlsson.
När hon fick sitt gesällbrev var de ungefär 35 aktiva hantverkare i landet sedan dess har antalet ökat stadigt till att nu uppgå till ett hundratal.
Finns det jobb åt alla?
- Hästsporten har vuxit i enormt, och det behövs alltid hjälp av en sadelmakare.
Namnet till trots så är uppdragen där man ska göra en hel sadel sällsynta. Redan en billig industritillverkad sadel kostar 8-9000 kronor. Många hästintresserade har inte råd med en handgjord sadel.
Istället dominerar reparationsjobben avslitna betsel, sadlar som behöver mer stoppning eller kanske byte av sits på en trasig sadel.
Sadelmakarens kunskaper kan också vara värdefulla när en ny sadel ska provas ut.
Madelaine liknar sadeln vid ett par skor. Passar inte sadeln riktigt kan det bli smärtsamt, inte minst för hästen. Därför behövs det ett tränat öga som kan bedöma passformen.
Så jobbar vi med nyheter