Första migrerarna börjar jobba på måndag
På måndag får 19 personer ett nytt jobb i Västervik efter två års arbetslöshet. De anställs för att bevara och spara det svenska ljudarvet. De får en helt ny titel: migrerare.
I Hultsfred har verksamheten kommit igång med rockarkivet.
? Sedan i juni har vi gått från 0 till 32 anställda, säger Stina Ericsson, verksamhetsledare för ljudmigreringen i Västervik och Hultsfred.
De anställda är jämt fördelade mellan orterna. De senaste sex veckorna har de utbildats genom länsarbetsnämndens försorg. På måndag får de två års anställning, så kallade plusjobb, en arbetsmarknadsåtgärd.
Det fanns omkring 100 sökande till tjänsterna.
EU har beviljat fem miljoner kronor. Kulturrådet, kommunerna och regionförbundet har också lämnat bidrag men dessa pengar går till så kallade accesstjänster för att bygga upp ljudmigreringen från grunden.
Tanken är att detta ska bli en självbärande verksamhet.
? Vi är i en uppbyggnadsperiod och det finns ingen motsvarande storskalig verksamhet. På sikt ska vi hitta affärsutvecklingsmöjligheter och vi ska forska. Ljudarvet ska kartläggas, prioriteringar ska göras och frågan är hur mycket som är skadat.
När det gäller framtiden är Stina Ericsson positiv.
? Jag tror stenhårt på ljudmigreringen annars skulle jag inte ha satsat. Det kan till och bli så att vi kommer att få internationella uppdrag. Tyskland och USA har dragit igång ett liknande arbete och vi söker samarbete. Ljudmigreringen är en stor internationell fråga och Unesco är inblandat.
I samband med att planerna på en ljudmigrering presenterades nämndes att det skulle bli 60 tjänster. Alltså nästan dubbelt så många som i dag har fått jobb.
? Så många blir vi när vi får underlag och verksamheten klarar det. Jag vill inte ha flera just nu, det skulle inte bli en bra arbetsplats.
? Nu gäller det att få fullt ös på ljudmigreringen, säger Stina Ericsson.
Samtidigt har hon en pedagogisk uppgift eftersom ytterst få förstår vad det är för arbete som ska utföras.
? Migrera betyder att flytta/överföra och det finns massor med gamla rullband och kassetter som inte förvaras på rätt sätt och riskerar att förstöras.
? Dessutom börjar avspelningsutrustningen försvinna och kunskapen.
? Ljudet måste digitaliseras och vårt ljudarv ska inte ligga gömt i arkiv.
Det digitala ljudet ska läggas på servrar så att det blir tillgängligt, enligt upphovsmännens direktiv, och även finnas på så kallade LTO-band.
Så jobbar vi med nyheter