"Det finns en missuppfattning att det skulle bli prunkande blomsterängar från början. Vi har utgått från det befintliga för att se vad vi kan få fram. Ytan vid Breviksvägen är första gången vi försöker få fram något blommande från början", förklarar kommunekolog Mattias Pettersson.
Vänsterpartisten Leif Svensson menar i motionen att det inte skett någon utvärdering eller utveckling av "våra minimala stadsängar", sedan dessa infördes. Han vill att "betydande gräsytor besås med lokalanpassade blomfröblandningar, för att hjälpa naturen". Han vill också se om skolbarn kan involveras.
Vad som räknas som minimalt, och om Västerviks stadsängar kan klassas som sådana, är så klart en tolkningsfråga.
– Det är totalt en bit över tre hektar, ungefär. De ser inte så stora ut var för sig, men slår man ihop ytorna får man ganska många kvadratmeter, säger Mattias Pettersson.
Tanken är att projektet ska fortsätta utvecklas, men det senaste året har inga dramatiska förändringar skett.
– I stort sett finns de gamla ytorna kvar, men vi har tagit bort en yta på Folkparksvägen och lagt till en yta i en del av Arabieparken.
Under hösten har också den första blomsterängen anlagts, längs Breviksvägen.
– Vi har grävt bort den gamla grässvålen, rensat sten, och sått i med ängsfröblandning. Det är både gräs och ett- och tvååriga växter. Vi får se till våren hur den utvecklar sig.
Ytan vid Breviksvägen är den enda som faktiskt besåtts med blommor.
– I tidigare områden har vi låtit det vara fri utveckling, för att jobba med den befintliga fröbanken. Men fungerar det bra vid Breviksvägen kanske vi kan jobba så på andra ställen också, och hjälpa naturen på traven.
Att gräva, rensa och beså de tre hektar som dedikerats till stadsängar skulle kräva mycket resurser.
– Vi försöker jobba med enkla medel. Det är en avvägning, hur vi kan uppnå något som både är vackert men samtidigt hanterbart och självgående.
Hur har responsen varit?
– Generellt har responsen varit positiv, sedan finns det alltid blandade åsikter. Man vill gärna se mer blommande växter. Men det finns en missuppfattning att det skulle bli prunkande blomsterängar från början. Vi har utgått från det befintliga för att se vad vi kan få fram. Ytan vid Breviksvägen är första gången vi försöker få fram något blommande från början.
Vilken nytta gör stadsängarna för den biologiska mångfalden?
– Förhoppningsvis en hel del, och jämfört med en kortklippt gräsmatta är det stor skillnad.
Svenssons (V) förslag om att anlägga blomsterängar på fler ytor, och om det går att involvera skolbarn i projektet, ska nu behandlas av kommunfullmäktige.