Regionrådet Yvonne Hagberg (S) tycker inte det är nödvändigt att kartlägga vårdanställdas språkkunskaper.
Både myndigheter och statliga utredningar har vittnat om språkbrister inom vård och omsorg de senaste åren, enligt en rapport från Kommunal. Och det är en fråga som engagerar även lokalt. Till förra regionfullmäktige hade Michael Erlandsson (SD) skrivit en motion med förslag på att regionen kartlägger vårdpersonalens svenskkunskaper och analyserar om de måste stärkas.
Han vill också att regionen utreder möjligheterna att införa krav på svenskkunskaper och möjligheter att göra språktester vid anställning i sjukvården.
Majoriteten i regionfullmäktige avslog dock motionen. Enligt tjänstemannaskrivelsen som politikerna ställde sig bakom tillåter inte diskrimineringslagen att man inför generella språkkrav eller regelmässiga språkkrav.
Yvonne Hagberg (S), regionråd med ansvar för hälso- och sjukvård, anser att medarbetarnas språkkunskaper är en chefsfråga.
– Varje chef ska försäkra sig om att medarbetarna har de språkkunskaper som behövs i vår organisation.
Om det uppstår problem är det också chefens ansvar att se till att bristerna åtgärdas, enligt Yvonne Hagberg. Många som kommer in i regionens verksamhet är under utbildning, och hon tror att eventuella språkförbistringar kan beror på att handledarskapet behöver stärkas. För språkpraktikanter är det viktigt att alltid ha stöd av en handledare.
– Det är en jätteviktig patientsäkerhetsfråga, och det är även oerhört viktigt att patienter alltid känner att de kan säga till om det är något de inte förstår, säger Yvonne Hagberg.
Att utreda samtliga anställdas språkkunskaper tycker hon vore onödigt, då cheferna träffar sina medarbetare varje dag och därmed bör ha koll på vilka som kan behöva stöd på något område.
Bo Karlsson (SD) anser att det är viktigt att patienter ska känna sig trygga med att bli förstådda av vårdpersonalen.
Både SD och KD är kritiska till beslutet att avslå motionen och regionrådet Martin Kirchberg (SD) säger att man kommer att fortsätta driva frågan. Majoriteten bestående av S, C och L äventyrar patientsäkerheten, anser SD.
– Enligt svaret som majoriteten gav skulle det vara diskriminering att ställa de här typen av krav. Men det är ju helt barockt. Skulle diskrimineringslagen övertrumfa patientsäkerheten, frågar regionrådet Martin Kirchberg (SD) retoriskt.
Om man inför språktester och språkkrav vid anställningar, hur skulle det gå till rent praktiskt?
– Det får vederbörande tjänstemän titta på, säger Bo Karlsson (SD).
Ska man språktesta alla som ska anställas i vården? Den frågan vållar debatt i regionen.