Emil Sandström, vid Sveriges lantbruksuniversitet, har nyligen inlett en forskningsstudie på temat "gröna vågen".
Gröna vågen
Intresset för att bosätta sig på landsbygden ökar och för första gången på länge är det fler som flyttar ut från storstäderna än flyttar till.
Stockholms kommun har till exempel inte längre den största befolkningsökningen i landet, vilket är första gången på 15 år, enligt uppgifter från Statistiska centralbyrån (SCB).
Sedan 2005 är det bara 2019 och 2020 som storstadsområdena har haft en inrikes nettoutflyttning, det vill säga att antalet utflyttade överstiger antalet inflyttade.
Många röster tycks också eniga om att pandemin snabbat på skeendet.
Men är det verkligen relevant att prata om en ny grön våg? Eller har det bara blivit en slags "sanning" utan grund?
Emil Sandström, filosofie doktor vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), tycker absolut att det har bäring att använda uttrycket.
Själv har han nyligen inlett en forskningsstudie på just det här temat: gröna vågen.
Rimligtvis är de individuella motiven olika, påpekar han, men det finns ändå saker som förenar, vilket framgår av de många berättelser som han tagit del av hittills i sin forskning: Man vill fly ekorrhjulet och få ihop det så kallade livspusslet, skapa ett – vad man förväntar sig – enklare liv utanför storstadens hets där man kan få mer valuta för pengarna, inte minst på bostadsmarknaden.
Klimathotet, och i viss mån även andra hot utifrån, bidrar till viljan att bli självförsörjande och producera sin egen mat, sina egna kläder, eget byggmaterial och så vidare, med minsta möjliga miljöpåverkan.
Många vill bidra konkret till en bättre värld genom att till exempel tillämpa nygamla odlingsmetoder och projekt som binder mer kol och som ökar den biologiska mångfalden och som minskar avstånden från jord till bord, både fysiskt och mentalt.
– Det handlar ofta om ett sökande efter autenticitet. Man vill återanvända äldre tiders kunskaper och redskap, skaffar gamla lantraser till sitt jordbruk och försöker lära sig hur man gjorde förr i tiden. Kunskaper som man sedan försöker anpassa till nuet och framtiden. Man tittar på hur farmor gjorde.
Han kallar det för en praktiskt inriktad "retropia" och förklarar:
– Man siktar framåt genom att söka sig bakåt i tiden. Det är en form av utopi som är förlagd till det förflutna och som fungerar både som en vägledning och som ett skydd mot ett svårhanterligt nu och en skrämmande framtid.
En riktning av gröna vågen beskriver Emil Sandström som en idévärld – en flitigt förekommande mediebild som många gillar även om man inte själv gör slag i saken och flyttar från staden till landet.
Egentligen har den här typen av migration funnits som en form av motreaktion sedan industrialismen tog fart i mitten på 1800-talet, påpekar han.
– Senast vi hade en kraftig ökning var ju på 1970-talet. Nu har den ökat i omfattning igen. Min uppfattning är att ett trendbrott uppstod runt millennieskiftet och att utvecklingen sedan började ta fart efter finanskrisen 2008, när insikterna om klimathotets följdverkningar började nå ut hos gemene man på allvar, långt innan pandemin med andra ord. Den blev snarast en förstärkningseffekt.
– Vårt samhälle och vårt sätt att leva skakades ju om ordentligt och många började reflektera över sin livssituation och vart världen är på väg.
Nu finns det olika nyanser och typer av "gröna vågare", menar Sandström. Begreppet är inte helt entydigt.
En riktning beskriver han som en idévärld – en flitigt förekommande mediebild som många gillar även om man inte själv gör slag i saken och flyttar från staden till landet för att bedriva jordbruk med höga inslag av självhushållning. Många tittar på tv-program som "Hundra procent bonde" och "Mandelmans" och dagdrömmer om ett annat slags liv än det man lever i stan.
Hjorted är en attraktiva bostadsort i kommunen. Något vi skildrat i tidigare artiklar.
Hans egen forskning är inriktad på den grupp som de facto byter livsstil.
– Inte sällan flyttar de från stan till landet utan att tidigare ha någon relation till jordbruk. En del är inriktade på att bli så självförsörjande som möjligt, utan behov av att lönearbeta medan andra har självförsörjning och jordbruk mer som en fritidssysselsättning utanför sina ordinarie arbeten.
Framtiden är oviss, men tror du att det här är en parentes eller en utveckling som kommer att hålla i sig på sikt?
– Personligen tror jag inte att det är en parentes eller fluga, med tanke på de ödesfrågor vi står inför med klimatförändringarna och hotet mot den biologiska mångfalden. De flesta av oss är ense om att det nuvarande systemet, vårt sätt att leva, inte funkar. Gröna vågen är ett exempel på försök att ändra riktning, ett alternativ. Men alla har förstås inte möjligheten eller ens viljan att bli gröna vågare.