Karin Book är lektor vid Malmö universitet. Hennes ursprungliga disciplin var kulturgeografi, men rekryterades 2005 till att arbeta med idrottsvetenskap. Då var multiarenor ett högaktuellt ämne. Många kommuner stod i begrepp, precis som Västervik att bygga arenor som både skulle vara hemmaarena för det lokala elitlaget och plats för konserter och andra evenemang.
Hon börjar intervjun med att vara den som ställer frågor. Hur stor är kapaciteten i arenan tänkt att vara? Hur centralt ska den ligga? Hon blir intresserad när hon hör att arenan kommer att ligga granne med flera andra idrottsanläggningar. Vi återkommer senare till varför det är intressant.
Kan en arena bidra till en kommuns tillväxt?
Karin Book slänger in brasklappen att hon inte följt utvecklingen med multiarenor de senaste åren, men det hon såg i sitt arbete var att det på många håll i landet blev en överetablering av arenor. Alla ville locka med ungefär samma evenemang och det var svårt att få arenan att gå runt.
– Alla ville arrangera en deltävling i Melodifestivalen, säger hon.
Kan man se arenan som en folkhälsosatsning?
– Det finns lite belägg för att en satsning på elitidrott ger några effekter på folkhälsan.
Hon säger att ett återkommande argument är att ett framgångsrikt elitlag kan inspirera andra till att själv börja sporta. Det sambandet har varit svårt att se i verkligheten, även om det finns exempel: Friidrottsvågen i början 2000-talet är ett.
Däremot kan arenan få betydelse som en del i en genomtänkt folkhälsostrategi. Där säger hon att det är klokt att som i Västerviks fall lägga fler sporter och andra aktiviteter i närheten av arenan.
– Man bör fundera på hur man gör arenan tillgänglig för fler än de hockeyintresserade, och skapa synergier och samarbeten.
Karin Book har några råd att ge Västervik och andra kommuner som vill bygga arenor:
• Gör förarbetet ordentligt. Var noggrann med kalkylerna. Glöm inte de omfattande driftskostnaderna.
– Det finns säkert arenor som hållit budget, men de är inte många. Ibland tror jag att man medvetet kalkylerar för lågt för annars är man rädd för att inte få bygga arenan.
Hon varnar för att glädjekalkyler kan slå tillbaka. Missnöje kan växa om kommunen tvingas dra ner på andra håll i fritidssektorn på grund av en dyra arena.
• Sök samarbete. Även om man gör kalkylerna rätt så är det dyrt att bygga en stor arena.
– Är det kommunens ansvar att bygga för elitidrotten? frågar hon och säger att man bör undersöka om det går att hitta samverkan.
– Kan klubben, även om det ofta inte finns pengar där, ta ansvar på något sätt? Finns det privata aktörer som kan gå in?
• Bygg för vardagen. Hon säger att visst kan stora evenemang ge turismintäkter, men bäst är att bygga för den egna befolkningens behov. Det finns exempel på arenor som blivit så dyra att hyran blivit för hög för idrottsföreningar.
• Gör en omvärldsspaning. Finns det andra kommuner av Västerviks storlek som gjort liknande satsningar? Där kan det finnas positiva och negativa lärdomar att dra. Om man tänkt sig att bygga en evenemangsarena bör man titta på hur konkurrensen ser ut.
Grannkommunen Oskarshamn står också inför ett arenabygge. Borde man träffas och diskutera sina planer?
– Det vore helt fantastiskt. Det finns en tendens att alla kommuner gör planer var för sig. Det finns inget som hindrar att man tittar tillsammans på vilka behov som finns.