Försiktig optimism
Målet för mjölkproduktionen snart i hamn på Uppsalebo.
Cirka 3.500 kubikmeter, eller ett års tillväxt, fälldes på ett par timmar i den stora stormen vid nyår. Det mesta är redan upphugget och utdraget för hämtning.
Foto:
Uppsalebo hade tänkt investera rejält i bioteknik, men stormen satte tillfälligt stopp för dessa tankegångar. Ett års tillväxt ramlade ner över en natt och nu koncentrerar man sig på att röja upp den timmerbröten först och främst.
Efter två år med mjölkrobot så börjar produktionen flyta fint och det mål man satt upp är inom räckhåll. Det ekonomiska utfallet däremot kan ingen sia om, det hänger på avräkningspriset.
? Det har varit ganska mycket missuppfattningar om den nya stödformen, säger Tommy Uppsale. Vi har cirka 45 hektar egen mark och 150 hektar arrenderad mark. Stödet följer brukaren, inte ägaren. Men en arrendator som brukar en viss areal med stöd får inte behålla stödet om arrendet sägs upp och han inte har lika mycket ersättningsmark som arrendet. Därför är det inte så dramatiskt som det målades upp i början. Vi har inte haft några problem med arrendemark.
För två år sedan investerade Uppsalebo i en mjölkningsrobot.
? Det går bättre och bättre, säger Therese Uppsale som ansvarar för mjölkproduktionen. Utan störningar så hade vi nått vårt mål med två kubikmeter mjölk i tanken per dygn. Men vi fick in en virusdiarré i besättningen. Ett luftburet virus som spreds mycket snabbt och som störde produktionen rejält. Vi tappade i storleksordningen 400 liter per dygn i en vecka.
? Just nu har vi 55 kor i robotmjölkningen, det är max. Sammanlagt har vi 72 kor. Mjölkproduktionen går plus, minus noll. Mjölkstödet ökar visserligen, men vi vet ingenting om avräkningspriset i framtiden. Därför räknar vi bara en dag i taget.
Ett rejält elverk klarade åtta dygns strömlöshet. Roboten höll för alla påfrestningar. Värre var det i skogen där cirka 3.500 kubikmeter ramlade ner.
? Som tur var hade vi maskinerna hemma och kunde ta itu med vindfällorna direkt, berättar Tommy Uppsale. Nu har vi huggit det allra mesta och har bara enstaka ströträd kvar.
? Tidigare odlade vi säd som vi sålde, men det kommer vi inte att göra nu. Vi kommer bara att odla foderspannmål och vall. Den vall som inte går åt kommer vi att använda som gröngödsel. Hoppas bara att Banverket inte sätter käppar i hjulen när de ska lägga om järnvägsöverfarterna.
Tanken var annars att odla spannmål för ett annat ändamål också.
? Vi hade stora funderingar på bioenergi, säger Birgitta Uppsale. Spannmål för uppvärmning och så hade vi tänkt investera i en biogasanläggning. Det är stora investeringar, men det ger många fördelar. Biogas ger både gas, som kan användas för egen elproduktion, och en näst intill luktfri gödsel.
Yngste sonen Sebastian Uppsale tvekar inte om sitt framtida yrkesval.
? Visst vill jag bli bonde, men jag vill kunna hålla på med alla sysslor; köra traktor, vara i ladugården och arbeta i skogen.
Sebastian och mamma Birgitta är de enda i familjen som är intresserade av jakt. De båda håller på att ta jägarexamen och är färdiga till sommaren.
? Vi måste kunna freda oss för alla vildsvin om vi ska ha någon framtid här i Uppsalebo!
Så jobbar vi med nyheter