Förr fick man gå till rätten för att viga sig

Möjligheten att gifta sig borgerligt utvecklades under andra halvan av 1800-talet. 1908 började det system som finns i dag användas. Det innebär att man har möjlighet att välja mellan civil och kyrklig vigsel.Den första borgerliga vigsel i Västerviks kommun genomfördes 1885. På den tiden hade Tjust häradsrätt samt Västerviks rådhusrätt och magistrat uppgiften att viga de som inte ville gå till kyrkan och gifta sig.1960 slogs de tre institutionerna samman och blev Västerviks tingsrätt. Framöver var det tingsrätten och Västerviks stads stadsombudsman och kanslichef som höll i de borgerliga vigslarna.Efter kommunreformen 1971 fanns det ingen borgerlig vigselförrättare i Västerviks kommun fram till 1982. Så om man inte ville gifta sig i kyrkan fick man vända sig till tingsrätten.1982 föreslår kommunens stadsjurist Leif Ahlstedt till kommunstyrelsen att han och kanslichefen Axel Nilsson bör förordnas som vigselförrättare. Detta efter att blivit tillfrågad vid flera tillfällen om kommunen kan ordna borgerlig vigsel. Kommunstyrelsen beslutade att göra de två till vigselförrättare tillsammans med kommunstyrelsens ordförande Gunnar Oskarsson.I dag finns det möjlighet att gifta sig vid tingsstället i Västervik men det har inte varit någon vigsel där på flera år. Den 1 april väntas riksdagen besluta att tingsrätten förlorar vigselrätten och då är det enbart kommunen som kan ordna borgerliga vigslar.

Förr fick man gå till rätten för att viga sig

Borgerliga vigslar arrangeras av kommunen eller tingsrätten. Men så har det inte alltid varit.