Fornlämningar inget hinder för golfbana
De fornlämningar och kulturhistoriska fynd som gjorts vid sjön Maren är inget hinder för det fortsatta arbetet med den planerade golfbanan. Det konstaterar Riksantikvarieämbetet i sin utredning.
Riksantikvarieämbetet genomförde tidigare i år en undersökning av området och konstaterar att det finns minst 36 lämningar i området.
Bedömningen är dock att dessa inte hindrar en exploatering av området. Det stora flertalet av fynden är inte fasta fornlämningar och skyddas därmed inte av lagen om kulturminnen.
- Riksantikvarieämbetet anser efter utförd utredning att exploatering är möjlig inom stora delar av området, skriver myndigheten i den rapport som tagits fram.
Men trots detta har området stort kulturhistoriskt värde, anser Riksantikvarieämbetet.
Vid förra sekelskiftet och en bra bit in på 1900-talet fanns flera stenbrott i området. Jordbruket var utbrett, och i dag finns flera stenmurar kvar som markerar var åkrarna en gång i tiden låg.
Detta gör att Riksantikvarieämbetet föreslår att fynden blir en del av golfbanans utseende. "Lämningarna bör inordnas i eventuella kommande exploateringar på lämpligt sätt", skriver man i rapporten.
Och, fortsätter man, när det gäller de gamla stenbrotten vid Ljungebro, Marsbäcken och Källsåker bör samråd ske med länsstyrelsen innan exploateringen påbörjas.
Som VT tidigare skrivit vill Riksantikvarieämbetet också helt undanta ett område vid sjön från en framtida exploatering. Det gäller Källarholmen, en halvö som sticker ut i Marens norra del.
Här har husgrunder, uppdragsrännor för båtar, en väg och en röjd yta hittats. Exakt var fynden härstammar från veta man i dag inte, men en teori är att det rör sig om en medeltida sätesgård.
Fynden är så pass värdefulla att de bör bevaras och lyftas fram, skriver Riksantikvarieämbetet i den framtagna rapporten och föreslår att skyltar och kartor tas fram för höja halvöns upplevelsevärde.
Så jobbar vi med nyheter