Hur blir det med tomterna i framtiden? Någon bilskrotningsverksamhet tänker sig inte Tomas Dahlqvist. "Jag är ju snart pensionär, så nu jobbar jag mot att städa av och rusta upp fastigheterna. Men det tar tid", säger han.
– Man kan ju absolut resonera att det här är fastigheter som ska skötas och underhållas. Nu ser det förjävligt ut och har gjort i 20 år, säger Tomas Dahlkvist, som äger fastigheterna i Piperkärr.
Men varför fortsätter det se ”förjävligt” ut..?
– De här processerna har skötts på ett sätt som gör att jag inte får bedriva verksamhet, vilket innebär att jag inte får städa undan saker ordentligt.
Kort sagt menar han att det beror på att ett tillstånd han fick från länsstyrelsen för att köra farligt avfall, drogs tillbaka efter att Västerviks kommun motsatt sig det tillståndet. Ärendet vandrade hela vägen till Högsta domstolen, som gick på kommunens linje.
Varför anlitar du inte någon för att köra bort skräpet?
– Ja det är ju det jag får göra nu. Det blir ju en kostnadsfråga. Det är ju meningen att jag ska tjäna pengar på att transportera avfall, det är min verksamhet, som jag vill ska vara lönsam… Men har man ett åkeri som ska köra avfall och inte får göra det då tjänar man inga pengar.
Han berättar hur verksamheten startade på 1980-talet. Han var i 25-årsåldern när han bestämde sig för att börja med bildemontering. Tillstånd fick han från länsstyrelsen.
– Då var länsstyrelsen tillsynsmyndighet, och det fungerade utmärkt. Det var när kommunen tog över det ansvaret på 1990-talet som problemen började, säger han, och fortsätter:
– I samma veva gjorde vi en anmälan om tillstånd för att ha 200 bilar på området, istället för 75 som tidigare. Det blev godkänt men diariefördes inte korrekt, så vid en senare tillsyn av kommunen ifrågasattes just varför det var 200 bilar, säger han.
Sedan åtminstone 2004 har kommunen försökt få dig, eller bolag du är ansvariga för, att vidta olika åtgärder. Vad är anledningen att de här ärendena har pågått i nästan två decennier, menar du?
– Inkompetens hos tillsynsmyndigheten. De försöker använda miljölagstiftningen för att få bort min verksamhet från platsen.
Han upplever att kommunen och grannarna försöker "få bort" honom.
– De tycker inte att verksamheten passar in. Men verksamheten fanns ju här när grannarna köpte sina hus, och det är ju ett småföretagarområde.
Han hade önskat att kommunen bjudit in till en dialog med honom.
– I stället för att försöka få bort mig hade kommunen kunnat fråga: ”Tomas, vad kostar det att få dig att flytta verksamheten någon annanstans?”.
Så kommunen hade kunnat köpa marken?
– Ja, det skulle kunna vara en möjlig diskussion.
Anser du att du blivit fel behandlad av kommunen?
– Äh. Man kan bara konstatera att mitt företag hade kunnat bli en produktiv anläggning. Men nu blev det inte så, säger han.
Anser du att kommunen haft fog för några av sina beslut, eller har du gjort vad som krävs av dig?
– Jag har hela tiden gjort vad som krävs av mig. Det är lite det som är problemet, säger han, och berättar om när han fick vitesföreläggande om att han måste städa upp. Då flyttade han bilar och skrot till sin andra tomt, granntomten. Då kom ett föreläggande även på den tomten.
Det låter som en karusell?
– Ja det var en riktig flyttkarusell.
Under tiden ”flyttkarusellen” pågick, runt 2015 och några år framöver, hann han heller inte färdigställa en saneringshall, som fått godkänt bygglov, berättar han. Bygglovet löpte ut, och att han behöver söka ett nytt, som godkändes först förra året.
– Investeringen som skulle få ordning på det här stoppades och jag behövde i stället fokusera på att försvara mig för att över huvud taget få vara kvar. Jag fick lägga energi på flyttkarusellen i stället för att bygga hallen som kan bidra till min verksamhet. Så nu måste vi komma i gång och börja bygga den, säger Dahlkvist.
Hur blir det i framtiden?
– Jag är ju snart pensionär, så nu jobbar jag mot att städa av och rusta upp fastigheterna.
– Samtidigt ska jag ha kvar en verksamhet med maskiner som ska stå där, och så har jag ju en hobby med gamla bilar som är utrymmeskrävande. Men någon bilskrotningsverksamhet tänker jag mig inte i framtiden.
Så det kommer städas upp så småningom?
– Ja hela området ska ju snyggas till och göras respektabelt. Problemet är att jag jobbar själv med det här, samtidigt som jag driver företag och jobbar med annat. Den enkla sanningen är att jag inte hinner med. Jag får ju stå och sortera, och sen får någon med tillstånd köra iväg det. Det tar tid.