Föredrag om kvinnliga emigranter

Professor Ulf Beijbom från Smålands Akademi föreläste under fredagsförmiddagen om en betydelsefull emigrantgrupp från Sverige, de ensamstående kvinnorna, som blev ett begrepp i Nordamerika.
- Wilhelm Moberg har vilselett oss på många sätt, sade Ulf Beijbom. Han har givit oss uppfattningen att merparten av de svenska emigranterna arbetade inom lantbrukssektorn i Amerika. I själva verket är det väldigt missvisande. Av den cirka en miljon människor som gav sig över Atlanten och stannade kvar bodde merparten i städerna.
- Den stad som svenskarna framför allt sökte sig till var Chicago där det under en period fanns fler svenskar än i Göteborg.

Av emigranterna var cirka hälften kvinnor. En stor del av dem var ensamstående. Kvinnor som sökte sig bort från Sverige för att undkomma en miserabel, närmast slavlliknande, tillvaro som hembiträde, ofta det enda som stod till buds.
- Gårdarna hade delats mellan arvingarna så många gånger att de inte gick att splittra ytterligare. Ungdomarna kunde inte stanna kvar hemma utan tvingades till städerna. Därifrån sökte de sig till Amerika ofta genom att väninnor eller systrar förskotterade deras biljetter.
Hushållsarbete var det som stod till buds också i Amerika för de ensamstående kvinnorna. Men även om det innebar hårt arbete så var förhållandena mångdubbelt bättre än i Sverige.
- Pålitlighet och fördragsamhet var utmärkande för de svenska flickorna och därför blev de så populära hos amerikanska hushåll att de till och med blev ett begrepp - " the Swedish maid". Så många som tre fjärdedelar av de kvinnor som emigrerat arbetade inom tjänstesektorn under vissa perioder.

Ulf Beijbom citerade ur brev från unga svenska kvinnor till släktingar i Sverige, citat som gav en målande beskrivning av förhållandena som de arbetade och levde under. Deras villkor var så mycket bättre än vad de haft i Sverige att deras berättelser attraherade ännu flera ungdomar att våga sig iväg över havet.
Föredraget sträckte sig fram till tiden efter Första världskriget då fenomenet "the Swedish maid" klingade av och de svenska kvinnorna ersattes av färgade kvinnor från Södern som sökte sig norrut. Samtidigt hade hushållsarbetets status sjunkit så pass att den andra generationens svenskar inte vill ha den formen av arbete.
Ulf Beijboms välbesökta föredrag avslutades med en lång frågestund.

Föredrag om kvinnliga emigranter

Svenska hembiträden blev ett begrepp i Nordamerika.