En drastisk ökning på kort tid med andra ord. Men förklaringen är antagligen ganska enkel, menar Kirsi Sedell Masters, verksamhetschef för flyktingmottagning och integration i Västerviks kommun.
– Det handlar med största sannolikhet om att många väntat med att registrera sig hos Migrationsverket, säger hon.
Siffrorna ändras från dag till dag, betonar hon.
Den 10 maj var 96 det tal som Migrationsverket presenterade för kommunen.
Fortfarande bor samtliga ukrainska flyktingar i Västerviks kommun hos privatpersoner. Och i gruppen Värdfamiljer i Västervik med omnejd är det tydligt att det nu finns ett behov av stöd och avlastning för kommuninvånare som tänkt sig att erbjuda husrum under en kortare, begränsad, period. Men här kan kommunen överhuvudtaget inte gå in och hjälpa till med lösningar, förklarar Kirsi Sedell Masters.
– Det är Migrationsverkets uppdrag. Och i nuläget har verket inget avtal med något bostadsbolag i kommunen.
– Men Länsstyrelsen och Migrationsverket jobbar, tillsammans med kommunerna, med att ta fram permanenta boendealternativ, säger hon.
Regeringen arbetar också med att ta fram en lag för att åstadkomma en jämnare fördelning mellan landets kommuner när det gäller boenden åt skyddssökande från Ukraina, en lag som förväntas träda i kraft den 1 juli.
Migrationsverket har drivit frågan om att få till stånd ett annat system än enbart upphandling för att skaffa boenden till skyddsbehövande från Ukraina – detta för att undvika det läge som uppstod i samband med flyktingmottagandet 2015–2016, då vissa kommuner blev oproportionerligt hårt belastade.
Västervik har tillfrågats och sagt ja till att ta emot 244 flyktingar från Ukraina totalt.
De kommuner i länet som tagit emot flest hittills är Kalmar (200) och Högsby (179).
Man kan reagera på att den jämförelsevis lilla orten Högsby tagit emot så många men här finns ett av Migrationsverkets evakueringsboenden.
– Det torde vara förklaringen, säger Kirsi Sedell Masters.
Fotnot: Att arbeta med en fördelningsmodell sker redan i dag när nyanlända anvisas till kommuner, i enlighet med bosättningslagen. Den modell som nu ska tas fram gällande skyddssökande enligt massflyktsdirektivet bygger på samma principer och kommer bland annat att ta hänsyn till invånarantal, förutsättningar på arbetsmarknaden och antal asylsökande i kommunen.
Källa: Migrationsverket