For your eyes only

Förra veckan var det en ny nobelprisutdelning varje dag. Två av utmärkelserna som ges i Nobels anda omgärdas av en särskild slags mystik: litteratur- och fredspriset. Under de senaste åren verkar det ha brustit i förtroende någonstans kring eller i Svenska Akademien, då namn på pristagaren i litteratur plötsligt vållat stora satsningar på spelsajter dagarna före tillkännagivandet. Om litteraturpriset till Herta Müller var så pass väntat att DN vågade göra en förstasida med henne morgonen innan ständige sekreteraren Peter Englund offentliggjort pristagarens identitet, så kom fredspristagarens namn däremot som en smärre chock för de flesta. Men en och annan som granskat gästlistan till mottagningen efter tillkännagivandet av pristagaren kunde dra slutsatsen att Obama var en trolig kandidat.En allmän nyfikenhet och spekulationer om möjliga pristagare är i sig inget nytt fenomen, men det tycks allt enklare att göra kvalificerade gissningar genom att söka information från olika källor som nätet förser oss med. Vad är egentligen syftet med allt hemlighetsmakeri kan man då fråga sig? Kanske lever vi i en så föränderlig omvärld att det i kombination med att informationsflödet ser ut som det gör medför att hemligheter och "for your eyes only" är gammalt skräp som hör forntiden till.Tvärtom så borde det vara just i tider som denna, när allt ska upp till ytan, ut i ljuset och fram på bordet som det verkligen behövs saker som man inte får prata om. Till vardags ska man nämligen prata ut jämt och ständigt. Det uppmuntrar vi varandra till dagligen, i skolan, på arbetet och hemma. Man ska rädda sitt förhållande, sin karriär och sin hälsa med samtal. Det finns egentligen ingen del av livet som slipper undan kommunikationsivern. Oftast är det förstås välgörande med samtal, det för människor närmare varandra. Men en övertro på dialog kan i värsta fall göra det olösliga mer konkret, och på så sätt än mer svårlösligt. Och när man inte längre uppmärksammar vad för information man delar med sig, när allt är möjligt att lägga ut i en tråd på Facebook eller dryftas på diverse diskussionsforum, blir det onekligen svårt att hålla, också det man inte ska dela med sig för sig själv.Så även om ett pris bara är ett pris, så är det annat än själva priset som står på spel och som tappar sitt värde genom att någon för en stund sätter sig över en överenskommelse eller försäger sig. I en värld där tillgänglighet och utbytbarhet premieras är det än viktigare att värna om de löften om diskretion som fortfarande ges.

For your eyes only

Har det blivit svårare att bevara hemligheter på senare år eller är det snarare den snabba informationsspridningen som gör att avslöjade hemligheter uppmärksammas mer?