Det var en helt vanlig måndagskväll i juli för två år sedan. Kompisgänget som anlänt till Lysingsbadets camping i Västervik kvällen innan var nere vid stranden och badade. De fyra killarna i 20-årsåldern var alla hockeyspelare sedan barnsben och tävling och lek var, för dem, precis samma sak.
- För oss skulle allt vara en tävling, även när vi var ute och badade. Den här gången gällde det vem som kunde simma längst under vattnet, och då var det något som gick snett, säger Pontus Welén.
Då var han 22 år gammal, och i början av sitt liv. Det kunde lika gärna ha slutat där.
- Mina tre kompisar som var med fick leta länge efter mig innan en av dem såg mina vita badshorts nere vid botten och kunde simma ner och häva upp mig, säger han.
Sedan hände allt snabbt, men han kommer inte ihåg någonting av det själv. Såväl kompisarna som en sjuksköterska, som var i närheten, hjälpte till med hjärt-lungräddning.
- Jag har försökt få tag på sjuksköterskan som hjälpte mig för att tacka, men jag har inte lyckats, säger Pontus.
Han låg i koma i totalt nio dagar, först i Västervik och sedan i Linköping.
- När jag vaknade upp hade jag slangar i halsen och allt det där. Det var en riktigt konstig känsla, för mig var det ju bara som att ha sovit i en och en halv vecka.
Men det kunde ha blivit värre. Läkaren hade tidigare meddelat Pontus föräldrar att det skulle ta "två till tre månader och sen får man se om han vaknar". För både vänner och familj blev det en jobbig tid, och det var länge osäkert hur det skulle bli när han väl vaknade upp. Om han kunde gå. Om han kunde prata.
- Men när jag vaknade upp verkade allt vara rätt normalt, och sedan har det gått snabbt. Jag kunde gå igen redan efter ett par veckor och nu är jag helt återställd. Jag badar för fullt också, berättar Pontus.
Senast i onsdags dog en 31-årig man i Visby efter att ha försökt hämta en kundvagn på botten, även detta i samband med en lek.
Pontus Welén vill nu passa på att varna andra.
- Man tänker att det inte kan hända. Men även fast tre kompisar stod och såg på så kunde det ske. Man ska inte hålla på och tävla och simma långt under vattnet. Det är så lätt att det händer något.
Såren har läkt för Pontus och livet är återigen precis som vanligt. Tankarna går sällan tillbaka till den där måndagskvällen för två år sedan.
- Jag har försökt glömma det. Jag har heller aldrig riktigt uppfattat det riktigt som det var, jag har liksom inte varit med om det eftersom jag inte kommer ihåg något. Jag har inte heller några men efter händelsen, så jag blir aldrig riktigt påmind om det. Det ska man vara glad för.