Andelen unga som varken studerar eller arbetar är högst i Ankarsrum. Kommungenomsnittet är 10 procent, här är det 19 procent.
Segregationen
Det här är startskottet för en serie artiklar i ämnet, en djupdykning i segregationsstatistiken. En ny årsrapport från Delegationen mot segregation (Delmos), som tagits fram i uppdrag av regeringen, pekar på att segregationen ökat kraftigt sedan 1990-talet. De som lever mest segregerat är höginkomsttagare – och låginkomsttagare.
Fler än hälften av Sveriges kommuner har ett eller flera områden med socioekonomiska utmaningar. Här bor fler människor med låga inkomster, låg utbildning, och svag ställning på arbetsmarknaden. En större andel än i kommunen i stort.
Västervik har två sådana områden: Södermalm-Karstorp (som innefattar bostadsområdena Markör och Midgård), och Gunnebo.
– Segregation blir ett problem när den leder till alltför stora skillnader i uppväxt- och levnadsvillkor. Då blir det svårare för människor att nå sin fulla potential och vi blir fattigare som samhälle, säger Anders Kessling, direktör på Delmos.
Levnadsvillkoren kan handla om allt från tillgång till skola, vård och kollektivtrafik, liksom barns förebilder, vilka nätverk man har tillgång till, och vilken möjlighet man har att välja sin boendesituation.
Människor med hög inkomst, god utbildning och stark ställning på arbetsmarknaden har större möjlighet att välja, och välja bort, var de vill bo. De deltar i högre utsträckning i allmänna val, har färre ohälsodagar, och ställer högre krav på samhällsservice i närområdet.
– Segregationen är inte bara ett storstadsfenomen, trots att den ofta framställs så, säger Kessling.
Unga som växer upp i socioekonomiskt svaga områden har själva ofta svårare att klara av en utbildning, få jobb eller en godtagbar bostad.
Tillsammans med Statistiska centralbyrån (SCB) har Delmos skapat ett nytt så kallat socioekonomiskt index, och definierat fem olika områdestyper utifrån socioekonomiska förutsättningar.
Så hur ser det ut i Västervik?
Nästan hälften av Västerviksborna bor i områden med goda förutsättningar. 4 av 10 bor i blandade områden, och var tionde person bor i ett område med socioekonomiska utmaningar.
Det finns stora skillnader mellan olika bostadsområden.
I Gunnebo lever en relativt hög andel barn under låga inkomstförhållanden. Kommungenomsnittet är 7 procent, i Gunnebo är siffran 22 procent.
I Piperskärr-Grantorpet, Brevik-Gertrudsvik, och i Västralund-Jenny, överstiger årsinkomsten genomsnittet i Västervik, i Piperskärr-Grantorpet med nästan 100 000 kronor per år. De allra flesta äger sitt boende, och över 90 procent röstade i det senaste riksdagsvalet.
Drygt var fjärde person i dessa områden har en högskoleutbildning längre än tre år. Endast några enstaka procent av barnen växer upp i familjer med låg inkomst, och andelen unga 16–24 år som varken arbetade eller studerade är låg (6–7 procent).
Några kilometer bort ligger Södermalm-Karstorp, som innefattar områdena Midgård och Markör. Området klassas som ett område med socioekonomiska utmaningar. Här bor mer än hälften i hyresrätt, och var femte person röstade inte i det senaste riksdagsvalet.
Här har var fjärde person en låg inkomststandard, alltså en disponibel inkomst på mindre än 13 000 i månaden.
15 procent av barnen växer upp i ett hushåll som anses ha låg inkomst, där inkomsterna inte täcker de nödvändiga utgifterna såsom boende, el och barnomsorgsavgift. Här är dubbelt så många 16–24-åringar sysslolösa (13 procent) jämfört med i exempelvis Brevik.
Långrevet och övriga delar av området som i statistiken kallas Skogshaga, sticker ut som en del av kommunen där en förhållandevis låg andel röstade i senaste riksdagsvalet.
Siffrorna är inte svartvita. I till exempel Gunnebo har nästan var tredje person låg inkomststandard, men många röstade i det senaste riksdagsvalet och här finns färre sysslolösa ungdomar än i Västervik i genomsnitt.
Här är statistiken där vissa områden sticker ut:
Andel med låg inkomststandard (kommungenomsnitt 16 procent):
Gunnebo, 31 procent.
Gamleby, Överum och Ankarsum, 25 procent.
Skogshaga och Peru-Arabien, 21-22 procent.
Andel barn som växer upp i låginkomstfamiljer (kommungenomsnitt 7 procent):
Gunnebo, 22 procent.
Gamleby, Överum och Ankarsrum, 15 procent.
Skogshaga och Peru-Arabien, 10 procent.
.
Andel unga som varken arbetar eller studerar (kommungenomsnitt 10 procent):
Ankarsrum, 19 procent.
Peru-Arabien, 11 procent.
Gamleby, Gunnebo och Skogshaga, 8 procent.
Överum, 7 procent.
Andel som röstade i senaste riksdagsvalet (kommungenomsnitt 87 procent):
Peru-Arabien, 83 procent.
Skogshaga och Gamleby 84 procent.
Ankarsrum och Överum, 85 procent.
Gunnebo, 87 procent.