Fler poliser anmäldes 2003
74 anmäldes i Kalmar län mot 57 året före, men färre förundersökningar inleddes.
Totalt i Småland och Blekinge polisanmäldes 324 poliser under förra året. Det är en 40-procentig ökning av antalet anmälningar från 2001.
Ökningen kan delvis förklaras av att massgripanden gjorts vid ett par stora demonstationer, där gripna hävdat att polisen varit överdrivet hårdhänt.
- Vi har medvetet satt en mycket låg tröskel. Vi gör därför själva en polisanmälan så snart någon påtalar att han/hon utsatts för något, eller att en polis skulle ha gjort något fel, säger länspolismästare Olof Ersgård som samtidigt betonar att beviskraven för att åtala en polis är exakt desamma som för en privatperson.
Olof Ersgård menar att det är svårt dra några slutsatser på att antalet anmälningar ökat:
- Vi vet ju att många anmälningar görs i samband med att polisen gripit någon och då kanske använt våld. Polisen har en unik rätt att vid behov använda våld. Många som blir föremål för ett gripande känner inte till denna rätt.
Efter en anmälan inleds en utredning, där speciella utredningspoliser och åklagare arbetar tillsammans. Det är alltid åklagaren som i slutänden avgör om en förundersökning ska inledas.
- Allra först kontrolleras att det finns tillräckligt med substans i anmälan. Av förklarliga skäl skriver åklagaren av många anmälningar direkt, säger Ersgård som själv en gång blev delgiven misstanke för tjänstefel.
Efter förhör skrevs dock ärendet mot Ersgård av, sedan åklagare kommit fram till att det inte handlade om något brott.
- Det är en jobbig situation för en polis att bli polisanmäld. Samtidigt är det viktigt att polisen skärskådas i ett demokratiskt samhälle. Det måste självklart gå att kritisera vårt arbete.
Av de 324 polisanmälningarna i Småland och Blekinge ledde bara två till åtal. Bland annat åtalades nyligen en polisman i Kalmar för dataintrång.
Polismannen gjorde slagningar på en kollega i polismyndighetens sekretessbelagda datasystem. Enligt egna uppgifter bara för att se vad den tidigare gode vännen "hade för sig nu för tiden". De hade tidigare tjänstgjort inom FN tillsammans.
Det var i samband med en juridisk process som komprometterande uppgifter framkom mot en av de inblandade, en polisinspektör. Motpartens ombud kunde berätta att polisinspektören flera gånger blivit anmäld i samband med tjänsteutövning.
Allt pekade på att uppgifterna hade tagits ur polismyndighetens sekretessbelagda dataregister. Polisinspektören anmälde misstanke om att någon inom polisen hade läckt till advokaten.
Av loggfiler kunde utläsas att polismannen fyra gånger gjort slagningar på polisinspektören i olika register. När polismannen konfronterades med uppgifterna erkände han dataintrånget.
Han förnekar dock att det var han som skulle informerat advokaten om sin väns förflutna.
Många kritiserar det faktum att poliser får utreda brott som andra poliser påstås ha gjort sig skyldiga till.
- Detta förhållande har utretts många gånger. Senast kom man fram till att det vettigaste ändå är att speciella poliser utreder. De är dock avskilda från all vanlig polisverksamhet. De som sysslar med internutredningar tillhör en egen enhet, säger Ersgård.
- De som sysslar med internutredningar är synnerligen noga med att inte riskera att bli misstänkta för att särbehandla någon. De är proffs. Det föreligger aldrig något kompisförhållande mellan internutredare och andra poliser, snarare är det tvärtom.
Så jobbar vi med nyheter