– Exempelvis anmäler man när man upplevt att någon tryckt sig mot en på tunnelbanan. Det kanske man inte hade gjort för 15 år sedan, säger Stina Holmberg, forskare på Brå (Brottsförebyggande rådet).
Det är också en av huvudförklaringarna till den ökade brottsligheten, att bilden av vad som räknas som brott har förändrats.
Även den så kallade Nationella trygghetsundersökningen slår fast att fler personer upplever sig utsatta för sexbrott. Detta sammantaget ledde till att Brå 2018 inledde en utredning av utvecklingen mellan 2005–2017. Under den undersökta perioden kunde Brå konstatera att andelen sexuella ofredanden ökat, men att jämförelsevis grövre fysiska sexuella ofredanden har legat på en stabil nivå.
"Detta skulle kunna tyda på en ökad anmälningsbenägenhet när det gäller fysiska sexuella ofredanden, det vill säga att ökningen främst avser de minst allvarliga formerna av sexuellt ofredande, som tidigare polisanmäldes mindre ofta.", skriver man i rapporten.
Ett exempel som kan belysa det är en friande dom från 2016. Där stod en äldre man i Västerviks kommun åtalad för just sexuellt ofredande, efter att han bett en minderårig grannflicka om en kram. Händelsen anmäldes till polis och gick till åtal.
Enligt åklagaren kramade mannen flickan och gned sin kropp mot henne. Mannen friades av tingsrätten som konstaterade att hans beteende var olämpligt men inte brottsligt. Flickan ansågs inte ha visat tillräckligt tydligt att hon ansåg att kramarna var obehagliga.
I Västervik ser utvecklingen ut så här, gällande anmälningar om sexuellt ofredande:
2009: 12
2010: 14
2011: 15
2012: 20
2013: 16
2014: 25
2015: 25
2016: 41 (årets som polisens kampanj #tafsainte, lanserades)
2017: 48 (#Metoo-hösten)
2018: 41
2019: 54
En anledning till ökningen kan, enligt Brå:s rapport, bland annat förklaras med att smarta mobiltelefoner blev vanligare. Att exempelvis skicka "dickpics" (oönskad bild på ett könsorgan) till en annan blev enklare och kan vara ett brott. Sådana fall anmäls i högre grad i dag.
Som i andra sexualbrott antar man att mörkertalet är väldigt stort, lokalt och nationellt.
Flera upprop, bland annat #Metoo, under hösten 2017 och framåt, uppmärksammade sexualbrott på ett nytt sätt. Polisens egen kampanj #tafsainte under 2016, där man bland annat gjorde det enklare att polisanmäla brott, resulterade i att antalet anmälda sexualbrott steg markant i landet. Bara ökningen av anmälda sexuella ofredanden i juli 2016, mitt under #tafsainte, motsvarade 30 procent av ökningen av anmälda brott 2015–2016.
Samtidigt har lagstiftningen omarbetats i tre omgångar under perioden. Det kan ha fått till följd att fler händelser ses som sexualbrott i dag, och kan ha en del i ökningen.
Även antalet anmälda våldtäkter ökar nationellt. I Västervik har de legat mellan 15 och 19 anmälda per år. Det år som sticker ut är 2014 då 33 våldtäkter anmäldes. Förra året anmäldes 28.
Brå:s undersökning visar dock att den nationella ökning som skedde 2005–2011, av våldtäkter där det förekommit fysisk våld, har avtagit. Istället handlade ökningen som skedde mellan 2011 och 2017 om våldtäkter utan våldsinslag, som begåtts av personer som den utsatta kände sedan tidigare.
Ett exempel kan var när en man utan samtycke börjar utföra sexuella handlingar på en partner när denne sover.
2018 antogs den nya samtyckeslagen. Den bygger nu på "avsaknad av frivillighet istället för förekomst av våld, hot eller en särskilt utsatt situation."
– Ökningarna kom redan innan samtyckeslagen. När vi särstuderade anmälda våldtäkter 2016 såg vi att de som anmält föregått samtyckeslagen, enkelt uttryckt. Attityderna har förändrats och att det tog ett tag för samtyckeslagen att komma ikapp.
– Många fall uppfyllde inte rättsligen kraven på att vara en våldtäkt, enligt den lagstiftning som fanns då och utredningarna lades ner.
Stina Holmberg säger att tendensen framöver kan vara att antalet anmälda brott mattas av, eller plana ut.
Vad kan det i så fall bero på?
– I ett sådant här tidigt skede blir det ju gissningar. Men vår huvudbedömning i rapporten är ju att det handlar om hur mycket frågan har uppmärksammats. Och där kan man nå en slags "mättnad" och se en nedgång.
Om någon månad väntas nästa Nationella trygghetsundersökning presenteras. Då får man se om teorin stämmer.