Under covidåret 2020 ökade efterfrågan på framför allt valpar stort, och efterfrågan var större än vad landets hunduppfödare kunde leverera. Detta har lett till en stor ökning av antalet smuggelhundar, något som Tullverket larmat om.
– Det här händer när människor ser en chans att tjäna snabba pengar, säger Hans Rosenberg, presstalesperson på Svenska kennelklubben, SKK.
– Många gånger är hundarna uppfödda och hitsmugglade under hemska förhållanden och det är inte ovanligt att de är sjuka och dör när de kommit hit.
Hos Jordbruksverket finns flera råd att följa för att köpa en hund på ett tryggt sätt, och det gäller så klart vilken hund man än har tänkt sig, eftersom veterinärintyg och andra dokument kan förfalskas.
Ett av de viktigaste är att kräva att få träffa valpen och mamman i hemmet.
– Ställ krav i förväg. När du väl fått hunden i din hand är det svårt att säga nej, även om det är något som verkar fel. Man köper med hjärta och med ögon, säger Hans Rosenberg.
Misstänker man att djuren far illa bör man i stället anmäla till länsstyrelsen och om man misstänker smuggling till Tullverket.
Enligt Jordbruksverket är de vanligaste smuggelhundsraserna små hundar, som bichon frisé, malteser, pommeranians och bulldoggar.
Blandraser är också ett omdiskuterat ämne och har blivit extra aktuellt när intresset för till exempel pudelblandningar, som labradoodle och cockerpoo har ökat stort under det senaste året. Även här finns det anledning att vara noggrann i val av uppfödare.
Men varför är frågan om blandrashundar en sådan het potatis?
– Våra uppfödare har hårda krav på sig, till exempel när det gäller att kontrollera hundarnas hälsa och så tar grannen och blandar sin pudel med en dvärgspets och säljer för 35 000–40 000 kronor, eller ännu mer, då kan jag förstå att det skapar lite ilska, säger Hans Rosenberg.
Fredrik Steen, känd som Hundcoachen från TV4:s Nyhetsmorgon, påpekar att man måste hålla isär individfrågan och sakfrågan.
– Blandar man olika raser får man härliga och mysiga hundar, så klart. Men avelsvärdet på hunden, på den individen, kan starkt ifrågasättas. Den avel som SKK bedriver bygger på ändamål, arbetsegenskaper och funktion. Varje ras är unik och ämnad för speciella ändamål. Utarmas detta genom en stor blandrasavel, kan det i förlängningen leda till att varken poliser, försvarsmakten, ledarhundverksamheten, jakt, drag, med mera inte får fram hundar i den utsträckning som behövs.
Tomas Bergström är forskare i husdjursgenetik på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Han säger att ur hälsoperspektiv är det inte alls något fel med blandrashundar.
– Det finns ingen anledning att vara rasistisk. Man ska komma ihåg att de här hundraserna vi har inte är så himla gamla. Det var i mitten av 1800-talet som många kom till.
– Däremot finns det ju en business kring många hundar som säljs på Blocket som inte är så trevlig, och så kallade designer breeds, som har blivit mode. Med en renrasig hund kan man vara lite säkrare på vad man får.
Sjukdomar, särskilt ärftliga sådana, är ett större problem bland rashundar, när graden av inavel blir för stor, säger Tomas Bergström.
– Många hundraser är små till antalet. Hos en del har andra raser behövt korsas in för att rädda dem.
– Det är här SKK:s arbete är viktigt. Man har målsättningar för varje ras och försöker se till att det finns så stor genetisk variation som möjligt.