Fler handlar ekologisk mat

Försäljningen av miljömärkt mat ökar snabbt, men från låga nivåer. Handeln måste sänka priserna på ekomat - men konsumenterna måste också lära sig att värdesätta annat än priset, tycker Sveriges Konsumenters generalsekreterare.

Kravsymbolen. Den aktive konsumenten håller utkik efter Krav-symbolen på varorna i butiken.Foto: Jonas Ekströmer/Scanpix

Kravsymbolen. Den aktive konsumenten håller utkik efter Krav-symbolen på varorna i butiken.Foto: Jonas Ekströmer/Scanpix

Foto:

Västervik2007-05-04 00:25
Ekologisk mat utgör fortfarande bara några procent av de livsmedel vi köper. Men efterfrågan ökar snabbt. 2004 handlade vi ekologiskt för 2,8 miljarder kronor, och året efter för 4 miljarder kronor, enligt SCB. Det innebär 2,6 procent av den totala försäljningen av livsmedel och alkoholfria drycker.

Lena Söderberg, vd för Krav, ser inga tecken på att den snabba utvecklingen skulle ha mattats av under 2006. Tvärtom.
- Just nu visar de preliminära siffrorna för de första sex, sju månaderna 2006 på mer än 50-procentiga ökningar jämfört med året före, säger hon. Vi saknar fortfarande siffror från flera stora aktörer, och de kommer nog att dra ner slutresultatet en del. Men mitt intryck är ändå att försäljningen av Kravmärkt mat ökade i högre takt i fjol än tidigare år. En viktig orsak är att restauranger och storhushåll började köpa Kravmärkt på allvar under 2006.

Jan Bertoft, generalsekreterare för Sveriges Konsumenter, menar att utvecklingen skulle gå ännu fortare om handeln visade mer vilja att stödja ekologiska livsmedel.
- Det vore orättvist att säga att handeln inte gör någonting, men det borde kunna hända mycket mer, säger han.
Jan Bertoft efterlyser mer aktiv marknadsföring och bättre exponering av ekologiska varor i butiken. Dessutom behöver de stora kedjorna lätta på sin centralstyrning så att det blir enklare för den lokala odlaren att sälja till närliggande butiker.
- Priset är förstås också väldigt viktigt. Att ekologisk mat är lite dyrare kan förklaras av att det i regel kostar lite mer att producera den, och att volymerna oftast är relativt små. Men om det ska vara några prisskillnader för kunden så ska de inte vara så stora att folk avstår från att handla ekologiskt för att de inte anser sig ha råd. Då kommer vi aldrig någon vart.

Han påpekar att det har funnits misstankar om att handeln lägger på omotiverade marginaler på till exempel ekologiska grönsaker, eftersom kundgruppen som köper miljömärkt anses vara relativt okänslig för prisskillnader.
- Om det är så, är det förkastligt. I slutändan är det handeln som har makten att sätta priserna, och kan man sätta lockpriser på andra varor som man gärna vill sälja så borde man kunna göra det på miljömärkt mat också.

På vissa varor är prisskillnaden beskedlig redan i dag. Ändå drar sig många konsumenter för att lägga ett par kronor extra för den miljömärkta varan. Vår vana att sträcka handen efter varan med lägst pris har blivit alldeles för stark, menar Bertoft, som tycker att både handeln och dess kritiker har del i skulden.
- Tidigare hade vi för få aktörer, för lite konkurrens och för höga priser på den svenska livsmedelsmarknaden. Det har gjort att debatten nästan helt har kommit att handla om priser. Handeln själv är också väldigt prisfokuserad i sin marknadsföring. Titta bara på reklamen du får hem i brevlådan - det är väldigt stora siffror och nästan ingen annan information.

Nu är det hög tid att både debatten och marknadsföringen betonar andra värden, som kvalitet, miljö och etik, menar Bertoft. Det viktigaste är inte hur lite man betalar utan hur mycket man får för det.
- Det får inte bli lågpris till varje pris, slår han fast.
Hur mycket mer kostar den ekologiska maten?
Rollen som de ekologiska livsmedlens prisövervakare i Sverige är för tillfället vakant. Tidigare undersökte Konsumentverket hur stor prisskillnaden var mellan ekologiska livsmedel och andra. Och från och med 2008 kommer PRO:s prisundersökningar att inkludera en del ekologiska varor som möjliggör jämförelser. Men för tillfället får den intresserade hålla till godo med Konsumentverkets data från våren 2005, som presenteras i tjänsten Ekokalkylen på verkets hemsida: www.ko.se. Där går det att göra en egen uträkning av hur mycket mer det kostar i månaden att välja ekologiskt i matkassen. Om prisskillnaden blir avskräckande stor så håll i minnet att kalkylen bygger på gamla data och att det förhoppningsvis har hänt en del på de två år som gått.


Inga gifter; ingen energikrävande och övergödande konstgödsel; djur som mår bra - visst finns det skäl att köpa ekologiskt. Däremot är ekologiskt inte nödvändigtvis synonymt med klimatvänligt. I Sverige säljs Kravmärkt honung som flugits in från Nya Zeeland.
- Det är en svår avvägning, men eftersom den svenska honungen inte räcker tycker vi att det här är det långsiktigt bästa sättet, säger Lena Söderberg på Krav. Det ger en signal till de svenska producenterna att de har möjlighet att öka sin produktion.
Krav håller nu på att tillsammans med andra organisationer ta fram en kompletterande klimatmärkning.
- Att varan inte flygtransporterats eller odlats i växthus som värms med fossila bränslen är kriterier som vi diskuterar, säger Lena Söderberg, som hoppas att den nya märkningen kommer att finnas på butikshyllorna innan året är slut.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om