Fisksoppa för kalla dagar

Inget värmer och styrker som en doftande fisksoppa. Ett minimum av krångel, men en rikedom av smaker.
Det drar ihop sig till stenhårda skiddagar och långturer för somliga sportlovslediga. Det innebär ofta utsvultna horder av utpumpade friluftsmarodörer, som helst ska utfodras på två röda minuter.
Då vill jag slå ett slag för fisksoppan. Fisksoppa är bra mat. Massor av protein och fibrer ? precis vad mörbultade kroppar behöver. Lätt att laga till många, lätt att anpassa efter omständigheterna.
Fiskblock kanske inte är det sexigaste havet har att erbjuda, men det finns i varje fall att köpa. Och skulle grönsakerna vara trötta kan de alltid piggas upp tillräckligt för att ge smak åt en soppa.
Inte behöver man ett fulladdat batteri av kryddor heller. Hittar man saffran och en skvätt vin är halva soppan i hamn, men det går bra även utan. Är skidhuliganerna osedvanligt katastrofhungriga tystas de lämpligen med ett par nävar pasta i soppan och massor av varmt bröd och en god ost därtill.

Vill man lyxa till det lite extra, oavsett om man befinner sig i en snödriva eller på fastare mark, rekommenderas en god aioli. Fuskarna kör med färdig majonnäs och pressar i vitlök.
Den ambitiöse rör ihop en äggula, någon vitlöksklyfta, salt, vitvinsvinäger, kanhända en sked dijon och ett par smulor dagsgammalt bröd och droppar sedan i olja lite i taget tills konsistensen blir lagom och/eller tålamodet tryter.
För en rouille gör du likadant, men spetsar den med cayennepeppar, tomatpuré och saffran. Tillsammans med rostade brödkrutonger och riven gruyère-ost blir det kalasgoda tillbehör som kan få fjong på vilken spartansk fisksoppa som helst.
Ska man vara ännu lite mera ambitiös kokar man förstås sin egen fiskfond. Det är inte hälften så krångligt som det låter, och väl värt att prova.