Fiskare talar ut om torskkrisen

"Med ett totalt torskstopp försvinner vår näring".

Västervik2002-03-23 06:00
Krisen för torsken i Östersjön har varit ett livligt debatterat ämne senaste veckan. Så sent som i går kväll upprepade jordbruksminister Margareta Winberg i TV:s Aktuellt att ett gemensamt torskstopp kan komma bli nödvändigt.
Anders Looström, Per Nilsson och Esbjörn Johansson är alla kustnära torskfiskare i Västervik och håller inte helt med jordbruksministern.
- Jag kan tänka mig ett utökat sommarstopp med två-tre månader, säger Per Nilsson. Inte mer.
- Skulle det bli ett stopp på ett år eller mer så dör vår näring ut, säger Anders Looström som haft ett långt samtal med Margareta Winberg.
- Jag ringde helt enkelt upp henne och vi pratade säkert en timme. Något borde hon väl ha lärt sig.
Att få med alla Östersjöländer kring ett beslut om ett stopp blir svårt, även om stoppet skulle bli kortvarigt.
- Det var faktiskt lättare att komma överens under Sovjetunionens tid, säger Esbjörn Johansson som har lång erfarenhet av förhandlingar i Östersjökommissionen.
- Sovjet kunde ta de baltiska staterna plus Polen och Östtyskland i örat och Sovjet höll vad de lovade.
- Ett längre stopp skulle ju även ta död på fiskindustrin.
Då var det i praktiken fem länder runt Östersjön. Nu är det nio.
Är det svårt att komma överens med de nya staterna på andra sidan havet?
- Det går alltid att förhandla sig fram till något. Svårast att komma överens har det i stället alltid varit med danskarna. De ger sig aldrig.
Margareta Winberg kan tänka sig att EU-länderna kring Östersjön inför ett stopp?
- Oavsett förslag så skall det gälla alla.
En översyn av trålgränsen på fyra nautiska mil.
- Vi har inget trålfiske i dag innanför den gränsen. Vi har skärgård och en helt annan topografi under vattnet än andra. Möjligtvis sker trålning nära kust i Skåne.
Spökgarnen som driver omkring därnere?
- Inget hot mot torskbeståndet, säger Esbjörn Johansson: Men visst vore det bra om de som finns kom väck. Problematiken är nog störst kring Midsjöbankarna i Södra Östersjön.
Redskapsutveckling, bifångstregler och regleringar?
- Sådana måste gälla för alla.
- Något som är mycket viktigt och som vi föreslagit är en ökad maskstorlek. Godkända 35 millimeter borde ökas till 40.
- Det är en åtgärd som skulle räcka långt och ge resultat, säger Per, Esbjörn och Anders nästan i en mun.
Ökad kunskap om torskens lekplatser?
- Det finns tre stora djup i Östersjön som är de stora platserna. Men torsken kan leka även i kustnära områden.
-I Norge kan de lysa av stora områden eller en fjord under en lekperiod, säger Ebjörn Johansson.
- En fiskare i Norge som gick över gränsen sattes åt ordentligt. Båten togs i beslag ett år. Den båten gör inte om ett sådant misstag.
En lokal politiker som är mycket intresseerad av de här frågorna är folkpartiets Sverker Thorén som ingår i nätverket de gröna liberalerna.
Sverker som var med på Händelöp hade många frågor kring det så kallade rovfisket.
- Det är inget fel på det, var det något förvånande svaret från Anders Looström.
- "Dammsugningen" tar inte den fisk andra behöver utan håller rent. Lite svårt att förklara kanske.
Anders Looström har även synpunkter som biologerna på forskningsfartyget Argos har.
- Jag har diskuterat med dem också och biologer och jag har svårt för att riktigt komma överens..
- Det jag och vi har synpunkter på är de provfisken som görs. Samma plats, samma djup, samma vecka och till och med klockslag.
Trålningen sker på ett visst djup horisontellt i stället för att börja djup och gå uppåt.
- Beroende på syrehalten så flyttar sig ju fisken, upp och ner eller till nya platser.
Esbjörn Johansson lägger till att strömmar och väder ständigt flyttar på syrerikt vatten och som kanske ersätts med "svavelvatten".
- Tar då Argos prov just då är det kört.
- Å andra sidan är det heller inte bra när de tar prov vid perfekta förhållanden, säger Anders Looström.
Vilka är då de stora problemen i era ögon?
- Sälen, som äter upp vår torsk som vi eventuellt har i garnen. Sälen är mycket större problem än miljöstörningarna från bilar, flygplan med mera.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om