Final för Radio Dramaten

Radio Dramaten och Pingstkyrkan är inte två namn som den oinvigde kopplar ihop. Men de hör verkligen samman och förklaringen är enkel. Kvarteret där Pingstkyrkan håller till heter Dramaten. Och bland alla lokaler som Pingstkyrkan förfogar över finns också en radiostudio. Där föddes Radio Dramaten för 24 år sedan. Nu läggs den ner.

En som varit med sedan starten är Bertil Andersson. Han finns där även under finalsändningarna, säkert med många återblickar. Men varför tar det slut?
Allting hänger ihop med City 93. Det är i deras sändningar som Radio Dramaten har haft sitt luftrum. Onsdags- och fredagskvällar samt lördagsförmiddagar, totalt fyra och en halv timme varje vecka. Morgonandakter, ungdomsprogram, önskeprogram, förbönsprogram, aktualiteter. För att inte tala om Rune Jonssons "Klassiska pärlor". I kväll, på fredag och lördag kommer de allra sista sändningarna. En rad tekniker med Per Bäckström i spetsen har sett till att programmen nått lyssnarna. Och de har varit många

Vimmerby Tidning har ägt City 93 men tröttnat. Det är inte alldeles lätt idag att få lönsamhet i ett lokalt, kommersiellt radiobolag. I lördagstidningen stod det att Thomas Manfred, veteran i sammanhanget, har tagit över. Om han kan få fart på företaget igen är dock osäkert. Först måste han hitta någon partner (eller några) för att klara verksamhetens finanser.
Här har vi nämnt Vimmerby Tidning och City 93 som aktörer. Det är inte hela bilden. I radiosammanhang ser det lite speciellt ut. Företaget som sagt upp City 93 är Darub, som står för det tekniska. Sändningsrättigheterna äger Terracom.

När Radio Dramaten kom igång 1982 förfogade man över tio timmars sändningstid i veckan. Marieborgskyrkan var också i farten en tid. Två gånger i månaden har också Svenska kyrkans församlingar i Västervik och Hjorted sänt andakter, även de genom Radio Dramaten.
Radio Dramaten har finansierat sina sändningar genom offervilliga medlemmar i Pingstkyrkan. Och inte minst stödet från Radio Dramatens Lyssnarförening. Omkring 25 000 kronor om året har det kostat. Hälften har gått till sändarhyra, resten till omkostnader som teknik och extern hjälp. Allt det inre arbetet har varit ideellt.
För att på något sätt kunna fortsätta skulle kostnaderna ligga någonstans mellan 75 000 och 100 000 kronor. Att det är en omöjlig nivå har församlingsledningen konstaterat.

Jag satte mig tillsammans med Bertil Andersson och Roland Nilsson (församlingens pastor sedan 1994) för att ta reda på hur det känns och vad som kan hända nu när en tjugofyraårig epok är över. Bertil var den som tog ordet:
- Jag är sorgsen, säger han. Men vi kan ju bara inte ge upp tanken att få föra ut vårt kristna budskap. Så det är klart att vi funderar över andra vägar. "Nätet" är ju ett sådant, och på den sidan har vi många unga med både vilja och kunskap. Inte kommer vi att bli stumma. Men hur vi kommer att höras, det är en stor men inte alldeles lätt fråga. Med den arbetar vi intensivt!