Fetare mjölk med högre kvalité dämpar chockartad prissänkning

Den första oktober sänkte Arla priset på mjölk med 16 öre, en chock för mjölkbönderna. Men det finns sätt att dämpa prisraset. Mjölk som håller hög kvalité betalas bättre och numera betalas inte för volymen utan för innehållet i mjölken, hög fetthalt och mycket protein ger bättre betalt. Sämst är läget för bönder som redan tänkt på allt det här, jagat kostnader och "slimmat" organisationen och sedan baserat sin kalkyl därefter. Det är svårt att hitta poster att dra in på när man redan "gjort allt".
Medlemmarna i Arla får betalt i två omgångar. Dels större delen direkt, dels en efterlikvid på cirka 15 öre kilot. Efterlikviden använder Arla under året. För att lindra sänkningen förskotteras nu fem öre av efterlikviden. Det ger lindring för stunden, men på årsbasis är det lika illa.
Tidigare premierades låg cellhalt (antalet vita blodkroppar) i mjölken med två öre per kilo. Nu gäller nya regler och den som har högsta kvalitet på cellhalt, bakteriehalt och sporhalt får tio öre extra, det dämpar prisfallet för den som tidigare hade låga celltal med åtta öre.
Besättningar som har hög proteinhalt och hög fetthalt, som jersey, får mer betalt än tidigare.
- Vi är beredda att hjälpa mjölkproducenterna att jaga kostnader och öka intäkterna, säger Gertrud Larsson, Kalmar-Tjust Husdjur. Vi är en stab på sex rådgivare i Gamleby och Vimmerby som kan hjälpa till. Det finns sätt att effektivisera och öka lönsamheten. Studier visar att det finns mjölkbönder som har väldigt mycket att förbättra.
- På kort sikt kan man öka fetthalt och protieininnehåll genom fodret, men bara marginellt. Det är genom långsiktigt avelsarbete som den stora ökningen kommer att ske och vi har avlat i många år inför den här förändringen som alla visste skulle komma.
- Sedan måste man se på alla andra utgifter. Man måste fundera på maskin- och personalsamarbete och mycket annat.
Tyvärr sammanföll förändringen av betalningssystemet, att innehållet inte volymen räknas, med Arlas chockartade prissänkning. Det som skulle ha blivit en kassaförstärkning för de gårdar som målmedvetet siktat på hög kvalité och bra innehåll i mjölken blev istället en förlust.
För en medelstor gård i Tjust med 55 kor som mjölkar 8500 kilo blir förlusten cirka 70000 kronor. De största mjölkgårdarna får minskade intäkter med runt en halv miljon kronor per år.
Det lilla ljuset i tunneln är EU:s mjölkbidrag, men första utbetalningen sker vid halvårsskiftet 2005 och inget vet hur stort bidraget blir, förslaget är åtta öre per liter.
Det kan alltså bli skakigt framöver för flera mjölkbönder. I alla fall för de som ligger på marginalen. Säkert kommer EU-bidraget att behöva belånas. För det är långt till juni 2005.
Kalmar-Tjust Husdjurs område är näst bäst i landet när det gäller avkastning. Medelkon här ger 9147 kilo ECM (energikorrigerad mjölk = 4% fett och 3,2% protein). Medelkoantalet per besättning är högst i landet med 55 jämfört med riksgenomsnittet 45.
Fjärde bästa gård i landet är Nästgården i Vimmerby med 101 kor som ger 12601 kilo ECM.

Fetare mjölk med högre kvalité dämpar chockartad prissänkning

Tuffast för bönder som redan "gjort allt".