Andreas Billtorp, andra från vänster, är ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Han säger att det krävs utredningar för att se vad konsekvenserna blir av olika förslag.
Som vi berättade har en konsultrapport från PWC från 2020 slagit fast att Västervik har en större skolstruktur än jämförbara kommuner. Västervik ligger ungefär 50 miljoner högre.
Denna siffra togs upp på mötet, varpå Andreas Billtorp (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, betonade att Västerviks kommun är en till ytan vidsträckt kommun. Jämförelsen med befolkningsmässigt jämförbara kommuner är därmed inte är klockren, menade han.
Rapporten omnämns dock flitigt i den pågående diskussionen om sparförslagen inom skolan.
Men den besparingssumma som barn- och utbildningsnämnden just nu ska utreda, är 7 miljoner, eventuellt 17. Inget annat. Den första siffran kommer utav att hela kommunen ska spara 20 miljoner. Skolan 7 av dessa.
Därtill kommer 10 till, som skolan fått i extrabidrag de senaste åren, men som inte finns med i planen för nästkommande år. Detta är dock inte ristat i sten, och såväl Andreas Billtorp (M) som Harald Hjalmarsson (M) har öppnat för att extratillskottet trots allt kan återkomma, om partierna i årets budgetförhandlingar inför 2024 enas om det.
För att förvirra det ytterligare har förvaltningarna fått i uppdrag att ta fram fler sparförslag än vad som behövs, för att man i ett senare skede ska kunna välja bort vissa.
Hursomhelst. Skolan ser över sina kostnader och under våren kommer sparförslagen att konkretiseras. Harald Hjalmarsson har flera gånger på sistone gett lugnande besked gällande landsbygdsskolorna, men dessa bollar är fortfarande i luften.
Därav mötet i Edsbruk. På plats fanns föräldrar och lärare från flera närliggande orter. Här kan du läsa vår liverapportering därifrån.
Kort sagt så lät tongångarna så här:
– Varför får inte utbildningskostnaderna öka? Det är galet. Något är fel, säger en av mötesdeltagarna. Varför kan vi inte värdera skolan högre?
– Kan vi till exempel genomföra samlokalisering, då kan vi ta bort en del av hyreskostnaderna. Och då kan vi återinvestera i skolan, svarar Andreas Billtorp.
Storleken på barngrupperna är också en sak som man tittar på. Andreas Billtorp sa på mötet att antalet barn i både Västervik och på landsbygden sjunker och att man måste fråga sig hur liten en skola kan vara med bibehållen kvalitet.
Anette Torstensson (C) betonade att saker kan förändras fort. Ibland sker inflyttning och generationsväxlingar som gör att barngrupperna ganska plötsligt växer. Har man då stängt en skola är det svårare att dra igång skolverksamheten igen. Hon påpekade också att det inte finns något belägg för att mindre skolor skulle ha sämre kvalitet.
– Vi behöver ha alla dörrar öppna. Och vi behöver ta tid på oss med de här besluten. Det krävs utredningar för att se vad konsekvenserna blir av olika förslag, säger Andreas Billtorp.
– Det är viktigt att tänka likvärdigt. I Västervik har man större barngrupper på färre personal. Det är viktigt att ta hänsyn till det också, säger en av deltagarna.
Strax innan vi lämnade mötet enades mötesdeltagarna om att det är tråkigt med den oro som spritts. Men att skolan engagerar är klart.
– Vi föräldrar kommer alltid kämpa för att bevara skolan på vår ort, konstaterar en av de medverkande föräldrarna.