Skillnaderna mellan låg- och höginkomsttagare ökar. Enligt Rädda barnens rapport är Sverige det land i EU där löneskillnaderna ökat som mest sedan 2007. Men de fattigaste får det allt bättre.
Segregationen
– Ökningen av ojämlikheten drivs av två saker: Dels av inkomsterna i toppen, särskilt kapitalinkomster, som har dragit ifrån inkomsterna i mitten, och dels av att inkomsterna i botten har hamnat på längre avstånd från mitten, säger Carina Mood, professor i sociologi vid Stockholms universitet, till TT.
Eftersom barn- och bostadsbidrag, som ska vara fattigdomsreducerade, inte har ökat i takt med majoritetens ökade standard har de inte samma utjämnande effekt idag som på 1990-talet.
Jan O Jonsson, professor i sociologi, säger till DN att en bidragande orsak till att bidragsnivåerna halkat efter är jobbskatteavdragen, alltså skattelättnader för arbetsinkomster. Den politiska strategin att minska klyftorna genom att få fler i arbete, istället för att höja bidragen.
Till DN säger dock Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, att statistiken om inkomstojämlikhet inte tar hänsyn till de låginkomsttagare (exempelvis pensionärer) som faktiskt äger sin bostad, eller till kostnadsfria välfärdstjänster som vård, skola och omsorg, som gör att de fattigaste har det bättre än förut.
Klyftorna ökar alltså, men nöden är mindre. De senaste fem åren har den materiella fattigdomen minskat i nästan alla EU-länder.
Måttet "materiell fattigdom" rymmer en viss levnadsstandard, som inkluderar allt från en veckas semester till att värma upp huset. Fyra procent av svenskarna lever i materiell fattigdom.
Mäter man istället "låg ekonomisk standard" (inkomst under 60 procent av medianlönen i landet), beskriver det läget för 16 procent av svenskarna (17 procent i EU i snitt). Det är dock skillnad på vad som inkluderas i standarden i Sverige, och exempelvis Rumänien, där den materiella fattigdomen är stor.
Detta mått används också av Rädda barnen för att kartlägga barnfattigdom. I Sverige lever 23,1 procent av barnen i fattigdom. Det ligger närmare länder som har betydligt svagare välfärd, som Bosnien-Hercegovina (30,6 procent) och Kosovo (20,7 procent), än våra grannländer Danmark (13,2 procent) och Finland (14,3 procent).
I Västervik har andelen barn som lever i hushåll med låg ekonomisk standard ökat, från 15,3 procent 2011 till 22,1 procent 2019.
– Det är tydligt att vår självbild av Sverige som ett land där alla barn växer upp med samma förutsättningar är ganska skev, säger Maria Frisk, Sverigechef på Rädda Barnen, till TT.