Fattas beslut i kommunfullmäktige?

I dag äger kommunfullmäktiges möten rum på ett antal utvalda platser i vår kommun. För att öka engagemanget, samla in idéer och ge medborgarna en möjlighet att träffa sina folkvalda politiker. Initiativet är vällovligt och det kommer säkert finnas anledning att återkomma till hur mötena kommer att avlöpa och hur stor uppslutning mötena kommer att ge.I dagens VT presenteras en undersökning om fullmäktigeledamöternas debattvanor. Ja, så skulle man kunna uttrycka saken. Tydligt i denna är att en tämligen stor andel, 18 av 63 fullmäktigeledamöter, inte har debatterat i någon fråga alls i fullmäktiges talarstol sedan valet 2006. Vad gör då alla dessa 18?En del ledamöter drar ett tungt lass i partiorganisationen. Många av fullmäktigeledamöterna sitter i olika kommunala nämnder och styrelser och får utlopp för sitt engagemang där - men varför uppehålla platser om dessa inte nyttjas. Man kan vara partiaktiv och ledamot i kommunala nämnder utan en fullmäktigeplats. I detta sammanhang spelar partiorganisationerna en stor roll. Frågan kvarstår: Vad har de aderton i fullmäktige att göra om de aldrig yttrar sig?Fullmäktigeledamoten Göta Henriksson (S) är veteran och har suttit i den beslutande församlingen i över 20 år, hon debatterar inte längre. Hon försöker driva politiken inom partiet och menar mer eller mindre att när förslagen väl är i fullmäktige är besluten redan tagna. Inställningen är måhända typisk för vår tid, men också desillusionerad, resonerar man så har man ju helt förlorat tron på möjligheten att förändra andra människors inställning genom att debattera. Samtidigt sätter Henriksson fingret på det som både Christer Selö (S) och kommunalrådet Harald Hjalmarsson (M) var inne på i sina debattartiklar under den gångna veckan - att fullmäktiges roll har förändrats. De politiska frågorna har blivit mer komplexa. Experter (läs tjänstemännen) har tagit över en del och andra beslutande instanser i kommunen har tagit över annat.Vid de senaste kommunfullmäktigemötena har åhörarantalet varit mycket blygsamt. Knappt några kommuninvånare alls har kommit till de ordinarie mötena i Bryggaren på Spötorget. En del kan säkert skyllas på själva mötesordningen och en del på fullmäktiges förändrade roll. Det är inte där de stora debatterna förs och inte heller diskussionen i de mer detaljerade frågorna. Det sker i nämnder och i kommunstyrelse. Men är det inte just dessa detaljer som lockar till medborgarengagemang? Fullmäkrige och den politiska organisationen måste vitaliseras. Under året ska våra kommunpolitiker göra en översyn av den politiska organisationen i kommunen. Resultatet kommer att bli mycket intressant. Skolpolitikern Jan-Peter Brinkby (S) har lagt ett medborgarförslag om en minskad fullmäktigeförsamling - från 63 ledamöter till 51. Det är högst rimligt. Det finns ingen anledning att ha ett kommunfullmäktige med 63 ledamöter, dagens siffror förstärker den linjen. Med tanke på detta skulle det troligen inte märkas någon skillnad, åtminstone inte till det sämre, om fullmäktigeförsamlingen minskades med 12 personer. Med ett färre antal ledamöter blir konkurrensen större och det kan i sig vitalisera fullmäktiges roll som demokratins högborg i kommunen.Fattas beslut i fullmäktige? Eller fattas beslut i fullmäktige? Det som absolut inte fattas är ledamöter - de är på tok för många.

Fattas beslut i kommunfullmäktige?

Ola Mårtensson kommenterar i dag VT:s granskning av fullmäktigeledamöternas debattvanor i talarstolen. 18 av 63 ledamöter har inte deltagit i någon debatt under innevarande mandatperiod.