Arbetssättet med "femlag" avser hemtjänsten i centrala Västervik, som började 2008 på Vapengränd med projektet "Ökat brukarinflytande". Annica Mässing är ansvarig för femlagen, omorganisationen som läsaren benämnde som "det bästa som hänt".
Det nya arbetssättet "femlag" innebär mindre arbetslag som är indelade i mindre geografiska områden, med två kontaktpersoner och tre ersättare i varje grupp. Kontaktpersonerna planerar hur och när insatser ska utföras tillsammans med respektive brukare.
Målet: En brukare ska behöva möta max fem olika personal.
Annica Mässing säger att de små arbetslagen har inneburit en större tydlighet för personalen, när kontaktpersoner och brukare planerar insatserna tillsammans.
– Innan hade man större grupper, och en person satt på kontoret och planerade insatserna. När en planerare bestämmer vad omsorgspersonalen ska göra skapar det en oro, man vet inte vad man ska göra förrän man kommer till jobbet. Då är det svårare att få kontinuiteten, förklarar hon.
För medarbetarna leder förändringen till att arbetsdagen blir mer förutsägbar och uppdraget mer tydligt.
– Man vet vad som förväntas av en, och vilka arbetsuppgifter som ska utföras.
Jannica Sjöblad, ordförande för fackförbundet Kommunal i Västervik, säger att medlemmar ibland kan känna sig frustrerade.
– Det har varit många omorganiseringar och så har det varit i många år. Då kan man känna att man inte får någon lugn och ro. Men det är på gott och ont – det kan också leda till någonting positivt.
Mässing svarar att det inte skett några omorganisationer i området där hon är chef sedan de små arbetslagen infördes. Däremot har det hänt att de anställda fått byta grupplokal när arbetslagen vuxit, vilket Mässing menar att vissa kan ha upplevt som en omorganisation.
– Men jag har inte hört att det har funnits en frustration över att omorganiseringar sker för ofta, säger hon.
Att omorganiseringar kan leda till någonting positivt vittnar Charlotte Wiklund Karlsson om. Hon är enhetschef på Rosavilla, där femlagen nyligen införts. Hon säger att skillnaden på arbetsplasten var omedelbar.
–Det blev lugnare stämning och en lägre sjukfrånvaro. Många beskriver det som att de fått tillbaka makten över sin arbetsdag, och det är ju de anställda som är närmast brukarna och vet hur de vill ha det. Oroliga samtal från anhöriga har blivit färre, och under tiden vi utbildar personalen i TES (planeringsverktyget, reds. anm.) kommer vi som är chefer fortsätta stötta upp.
Mässing berättar att det nya arbetssättet förvisso medfört utmaningar, men att det överlag mötts av positiva reaktioner. Hon har i början fått ta emot enstaka samtal från brukare som inte tyckt att informationen om förändringarna nått fram.
– I ett av arbetslagen fick man inte det här tydliga kontaktmannaskapet, utan lade till exempel dubbla planeringar, vilket vi beklagar. I andra arbetslag fungerade det klockrent från början och sjuktalen sjönk, säger Mässing, och fortsätter:
– Med ett relationsorienterat istället för insatsorienterat arbetssätt ökar tryggheten och kontinuiteten för brukarna. Vi har många fantastiska medarbetare som gör sitt yttersta varje dag för att ge våra brukare en god omvårdnad, säger Mässing.