Färre använder reflexer

30 procent av alla svenskar använder reflex i mörkret om gatan är belyst. Om det inte finns lyse åker fler reflexer fram, nästa 40 procent använder reflexen då. Det är alldeles för lite.
- Ja, med bra reflexer ökar man chansen att upptäckas i tid ganska dramatiskt. En mörkklädd person utan reflexer syns bara på 20 meters håll om man har halvljus. Med reflex syns samma person på 125 meter. Det är klart att det ökar säkerheten, säger Åsa Viklund som arbetar med trafiksäkerhetsfrågor på Vägverket.
Risken är dessutom att siffrorna i själva verket är sämre. SCB-siffrorna bygger på intervjusvar, inte observationer. När NTF räknade hur många som hade reflex i Stockholm var det bara en av tio. När PRO räknade i Ånge var siffrorna lite bättre, men fortfarande bara cirka 17 procent, alltså mindre än två av tio.

Varje år beställer Vägverket en säkerhetsundersökning av SCB. Där får ungefär 1 500 svenskar svara på en mängd frågor, bland annat om just reflexer. Samma undersökning har gjorts sedan 1981.
Generellt sätt har vi blivit allt sämre på att bära reflex, även om siffrorna just i år ser lite ljusare ut. Från 1994 till 2004 var det bara 20 procent som hade reflex om det fanns gatljus och drygt 30 på vägar utan ljus.
- Att det var bättre siffror förr kan ha att göra med att det antagligen informerades mer om det förr. Vägverket har inte de resurserna i dag utan mest fokus ligger på de tre viktigaste frågorna för trafiksäkerheten, alltså hastighet, alkohol och bilbälte, säger Åsa Viklund.
- Det betyder inte att det är oviktigt, bara att vi måste prioritera.

Inte heller är det bristen på reflexer som hindrar oss att använda dem. De finns hemma, men ligger i en låda i stället för att användas.
- En väldigt positiv utveckling är att de flesta barnkläder för vinterbruk numera har reflexer fastsydda redan när man köper dem. Därmed har nästan alla små barn reflexer automatiskt.
SCB:s undersökning visar mycket riktigt också att nästan nio av tio barn upp till sex år använder reflex hela tiden. För barn mellan sju och tolv sjunker siffran till sex-sju av tio. Sedan störtdyker kurvan ner till bara ungefär var femte ungdom mellan 15 och 24.
Generellt är tjejer mycket bättre på att använda reflex än killar, det gäller alla åldrar.
- Det bästa vore om så klart om klädmärken kunde göra samma sak för vuxna som barn, alltså sy på reflexer från början. Då skulle man ta bort den mänskliga faktorn. Antagligen är det den enda vägen att få en större förändring.

Att lagstifta om saken verkar inte heller hjälpa. Finland har en sådan lag, men det är inte fler som har reflex för det. I finländska tätorter har bara en av tre gående reflex, alltså nästan exakt samma siffra som i Sverige.
Att det är mycket farligare för gående i mörker än ljus är klart bevisat. Fyra av tio trafikolyckor med gående inblandande inträffar i mörker, trots att det är betydligt färre gående ute då. Det är minst dubbelt så stor chans att bli påkörd i mörker som ljus. Hur många av de dödade eller svårt skadade som inte haft reflex finns inga siffror på.
Det är även skillnad mellan olika reflexer, alla ger inte fullgod synlighet.
- Nej, man ska bara köpa reflexer som är märkta med den europeiska CE-märkningen eller den svenska SIS, säger Åsa Viklund.
NTF går ett steg längre och säger att man bara ska köpa SIS-märkta eftersom en del CE-märkta reflexer visat sig ha dåliga reflektionsvärden. När Råd & Rön gjorde ett reflextest hade var tredje reflex för dåliga värden.