Färre älgar får skjutas i år
Tilldelningarnainför älgjaktenminskas kraftigt.
I norra länet samt inom Västerviks båda jaktvårdskretsar är jaktlagen nästan helt organiserade i älgskötselområden där markägarna och jägarna samverkar om älgförvaltningen. I älgskötselområde administreras och beslutas inte tilldelningen av myndigheten utan av parterna själva. Denna frihet under stort ansvar ställer därför höga krav på jägarna och markägarna.
Inom de numera fåtaliga A-licensområdena har länsstyrelsen tilldelat mindre än 50 älgar inom Västerviks södra respektive norra Jaktvårdskrets.
Inför årets älgjakt har därför älgskötselområdena reviderat sina skötselplaner och bestämt sig för att ett avsevärt lägre antal älgar delas ut till jaktlagen.
- Anpassningen är nödvändig. Man kan inte laborera med "luftälgar" som inte finns i förvaltningen av stammen. Om man som tidigare inte fäller mer än var tredje eller varannan tilldelad älg handlar det egentligen om fri avskjutning och att styrningen mot uppsatta mål aldrig kan nås. Det är helt enkelt en oansvarlig skötselstrategi. Därför är det glädjande att älgskötselområdena och jaktvårdskretsarna har tagit ett framåtsyftande grepp i frågan, säger jaktvårdskonsulent Bengt Andersson hos Svenska Jägareförbundet.
Tillgången på älg är ganska liten på de flesta områden i kommunen men det finns trakter som är bättre. Delar av Hjorteds församling har en hygglig älgstam så också östra delen av Västra Eds församling.
- Situationen är ungefär densamma i angränsande delar av länet. Misterhult och Kristdala församlingar hyser länets tätaste älgbestånd och i ett mindre område nordväst om Vimmerby är det ganska gott om djur, säger Andersson.
Andersson uppmanar jägarna inför höstens jakt vikten av att spara respektive skjuta rätt djur.
- I en svag stam måste vuxna djur sparas i större utsträckning än tidigare och att jakttrycket i stället i huvudsak läggs på årskalvarna. På det viset höjs medelåldern på vinterstammen efter jakten. Med en hög medelålder ökar produktionen och färre djur behövs i vinterstammen. En mindre vinterstam minskar betestrycket och skador på värdefull tallungskog. Många älgskötselområden har redan insett det och bestämt sig för att faktiskt enbart skjuta årskalvar under årets älgjakt.
Med de minskade tilldelningarna kan inte alla jaktlag räkna med en tilldelning på både kalv och vuxet djur. För de mindre områdena som inte längre klarar att få vuxet djur i tillämpningen av produktionsanpassad årlig tilldelning får i de flesta fall dela på en pott av älgar.
- Man lägger helt enkelt ihop deras sammanlagda innehav av områden och deras areal. Därefter får de sammantaget ett antal älgar att fälla under hela jaktperioden. Inget jaktlag av dessa får mer än en älg och varje skjutet djur inrapporteras till skötselområdet samma dag. När potten har fyllts avlyses jakten. Avskjutningsmodellen har kopierats från skyddsjakten på lo och björn, klargör Andersson.
Årets älgjakt i Kalmar län inleds måndagen den 11 oktober och har förlängts jämfört med förra säsongen. Jakten på älgkalv är utökad för skötselområden och A-licensområden utöver tidigare 70 dagar med jakt efter kalv även under tiden 20 december till och med den 31 januari.
Älgjägarna medverkar dessutom i en årlig observationsinventering "Älgobs". Dessa uppgifter rapporteras till länsjaktvårdsföreningen och nyttjas för att bedöma trendförändringar i tillgång på djur, stammens sammansättning och reproduktionen.
Så jobbar vi med nyheter