Fantomköer bilisternas eget fel

- När man ligger nära maxkapaciteten för vad en väg klarar blir systemet oerhört känsligt, säger trafikforskaren Pontus Matstoms.
När pontonkranen Lodbrok kraschade in i Essingebron i Stockholm i mitten av oktober var det många drabbades. Av brons sammanlagt åtta körfält är nu två avstängda, ett i vardera riktning.
Enkel matematik säger att framkomligheten därmed borde minska med en fjärdel eftersom en fjärdedel av körfälten är borta. Glöm det.
Vägverket säger att framkomligheten halveras och forskarna på VTI att kapaciteten minskar med ungefär 35 procent.
- Essingeleden är en av Sveriges hårdast belastade vägar. På en sådan väg uppstår köer mycket snabbt, och när de uppstår minskar genomsnittsfarten dramatiskt, säger Pontus Matstom på VTI i Linköping.

Från trafikmätningar på Essingeleden alldeles innan olyckan hände har VTI en god uppfattning om hur trafikflödena såg och ser ut på leden.
- I norrgående färdriktning är det ofta trängsel vid Lilla Essingen ungefär mellan 7 och 9 på morgonen under normala förhållanden. Efter olyckan kan det vara trängsel med nedsatt hastighet under ytterligare en timme. Köerna dock uppstår inte successivt. Trafiken flyter på ganska bra ändå till det tar tvärstopp. Mätningarna visar att hastigheten sjunker från nattens cirka 80 kilometer i timmen till ungefär 50 tidigt på morgonen. Fortfarande flyter dock trafiken bra och bilisterna upplever inga köer.
- Men när trafikflödet ligger nära kapacitetstaket blir systemet oerhört känsligt. Avstånden mellan bilarna blir kortare, ofta bara någon sekund. Då räcker det med att en bil bromsar in häftigt eller gör några vågade omkörningar för att man ska få en dominoeffekt.
Bilen bakom bromsar snabbt, liksom bilen bakom den, liksom bilen bakom den och så vidare. På bara någon minut kan snittfarten sjunka från 50 till 20-30 kilometer i timmen.
Och när väl kön har uppstått tar det lång tid att lösa upp den igen.
Den maximala kapaciteten vid Essingebron under normala förhållanden ligger på ungefär 7 000 bilar i timmen. Efter olyckan ligger kapaciteten förmodligen kring 4 700 fordon per timme, en minskning med ungefär 35 procent. Men när så många bilar passerar är alltså systemet så känsligt att små händelser kan sätta tvärstopp. Och ju fler bilar som trycker på bakifrån, desto långsammare går det. Vid kraftig trängsel passerar därför betydligt färre bilar.
Men sedan var det matematiken, varför 35 och inte 25 procent?
- I det här fallet beror det på att ett körfält ska vävas in i de tre andra. Det tar extra tid, säger Pontus Matstoms.
I Storbritannien är trafikproblemen mycket större än i Sverige. Där har man börjat uppmärksamma ett fenomen som kallas fantomköer. Det är köer på större motorvägar och trafikleder som uppstår vid platser och på tider då de inte borde göra det. När kön släpper finns det heller ingen synbar orsak till att den uppstått.
Det är ett vanligt fenomen även i Stockholm, inte minst på E4 vid stadens utfarter.
- De här köerna beror på samma sak, nämligen att trafiken ligger väldigt när den maximala kapaciteten. Då går det väldigt fort från att trafiken flyter till att det blir köer, systemet är känsligt.

Brittiska RAC Foundation har gjort en undersökning om vad som orsakar fantomköerna och kommit fram till att det i tur och ordning är att bilister inte håller avståndet, långsamma fordon i ytterfilen, polisen, vägkameror och olyckor på motsatta körbana.
- Allt är distraktioner, sådant som gör att en bilist bromsar in lite för snabbt. Det tål inte trafiken vid de här tillfällena, säger Pontus Matstoms.

Så vad kan man göra för att undvika fantomköer?
- Det är svårt, men om alla kunde hålla lite bättre avstånd skulle riskerna för den här typen av köer minska. Den som har två sekunders istället för en sekunds avstånd till bilen framför måste kanske inte bromsa snabbt utan kan avvakta och därmed inte skapa en våg av inbromsningar.
- Dessutom ska man undvika att byta körfält. Alla körfältsbyten minskar den totala snitthastigheten när trafikflödet ligger när maxkapaciteten.

Fantomköer bilisternas eget fel

När Essingeleden i Stockholm går från fyra till tre körfält minskar inte framkomligheten med en fjärdedel, utan hälften. Och ibland blir det köer på hårt trafikerade vägar utan någon synbar orsak. För när fantomköerna slår till gäller inte vanlig logik längre.