"Fantastiskt att tidningen fortfarande lever kvar"

När Bertil Andersson vid 31 års ålder blev chefredaktör och ansvarig utgivare på Västerviks-Tidningen var han förundrad över att hans föregångare hade suttit på posten i 22 år. "Fem år räcker för min del", tänkte han. Men det skulle ta 33 år innan han faktiskt slutade.- Ett tredjedels sekel, det är ju inte klokt! Men det var så roligt och spännande, ingen dag var den andra lik och man fick kasta sig in i så mycket nytt. Jag trivdes fantastiskt bra.Han anser att VT fortsätter att uppfylla sitt syfte, det vill säga att vara en tidning som är tillräcklig för väldigt många. Att man i och med inrikes- och utrikessidorna med byråmaterial täcker det viktigaste som händer utanför kommunen, och att antalet prenumeranter på andra tidningar därför är väldigt låg. Numera kan han känna att språket har förändrats ganska mycket, med längre meningar och en svenska som gör att äldre ibland kan ha svårt att hänga med. Men att det på det stora hela ändå är ett mer lättillgängligt språk än tidigare.När det gäller hans egen tid som chefredaktör är det svårt att välja ut den största händelsen. Globalt nämns månlandningen och Berlinmurens fall. Lokalt berättar han om vad han kallar en "upplysningskampanj i två moment" som ägde rum 1976.De åkte ut till elva olika platser i kommunen och bjöd in folk på fika. Sedan ställde han sig "som på en auktion" och frågade lokalbefolkningen vad de ville att tidningen skulle skriva om. Tips och klagomål strömmade in, och rapporteringen gav effekt. Uppmärksamheten fick exempelvis de uteblivna gatlyktorna att dyka upp och de dåliga vägarna att asfalteras. Den andra delen i kampanjen uppstod då många klagade på svårigheterna i att få tag i förvaltningar och andra myndigheter. Då presenterade man dem alla i tidningen, vilka tjänstemän som gjorde vad och hur de skulle kontaktas.- Det var bland det bästa jag varit med om, minns Bertil Andersson.

"Fantastiskt att tidningen fortfarande lever kvar"

I 33 år var Bertil Andersson chefredaktör på Västerviks-Tidningen. Med anledning av att tidningen fyller 175 år i morgon ger han sin syn på det förgångna, och jämför det med dagens tidning.