Sjuåriga Leonie och fyraåriga Elicia trycker ivrigt sina ansikten mot rutan i entrédörren redan när jag stannar bilen utanför deras hus i Gertrudsvik. När jag kliver in går inte entusiasmen att ta miste på. Det är bara att hänga med i svängarna, när tjejerna vill visa allt som deras busige tomtenisse har hittat på.
– Här bor han! Och här är hans skor. Och titta, här i frysen kan han sitta om han saknar snö, säger Leonie och visar upp en lagom frostig sittplats i ett av frysfacken.
Nissen har bott hos familjen sex jular på raken och man kan utan att överdriva säga att han livar upp vardagen.
– Han hittar på olika bus och uppdrag varje dag och hittills har han inte gjort samma saker två gånger, säger flickornas mamma Rebecca Persson.
Rebecca tycks ha en alldeles särskild relation till Nissen och är i allra högsta grad involverad i hans upptåg, som kan vara allt från att smutsa ner Leonies dockskåpsbadkar när han tar sitt årliga bad, till att låta alla flickornas gosedjur gå luciatåg. Varje morgon lämnar han ett brev till barnen vid sitt hus på köksbänken, där han berättar om vad som ska hända under dagen.
Den här dagen har Nissen lämnat ett brev som leder till en skattjakt. Efter en intensiv språngmarsch mellan husets olika rum hittar så tjejerna slutligen dagens överraskning – i tvättmaskinen.
– Vi ska baka pepparkakshus! skriker Elicia överlyckligt och hoppar högt på stället.
Storasyster Leonie börjar genast öppna förpackningarna med delar till ett pepparkakshus, kristyrtuber och påsar med skumtomtar och godis. Därefter bär det raskt iväg till matsalsbordet där baket sätter igång direkt, dock med vissa avbrott för att smaka på dekorationerna.
Den moderna traditionen att låta en nisse flytta in har vuxit sig allt större de senaste åren och på nätet finns det fullt av sidor som tipsar föräldrar om lämpliga nissebus. Men det finns också de som tycker att denna nya form av adventskalender blivit övermäktig i en tid när så mycket annat ska hinnas med. Det har till och med hänt att familjer krasst meddelat sina barn att deras nisse rymt – eller rentav dött – före jul.
Det skulle vara ett osannolikt öde hemma hos Leonie och Elicia i Gertrudsvik. För både dem och familjen, med mamma Rebecca i spetsen, tillför nissetraditionen ett mervärde till julförberedelserna.
– Jag förstår att det finns folk som tycker att det är jobbigt och jag respekterar det. Men för oss är det en kul grej och jag ser hur otroligt tacksamma barnen blir, säger hon och utvecklar:
– Allt behöver inte vara så stort. Visst har det hänt att vi gjort större utflykter, som att åka till Kolmården – då var hela köksbordet täckt av klistermärken som föreställde vilda djur. Men en morgon hade alla gosedjuren samlats i soffan med en skål popcorn, och då blev det filmkväll. En annan gång var överraskningen badbomber och då fick barnen bada med dem.
På Facebook och Instagram lägger Rebecca ut familjens nissebus och många av hennes vänner och följare följer det med intresse och spekulerar i vad som ska bli nästa bus.
– Jag tänker att det kan inspirera andra också, säger hon.
För inspiration behövs. Enligt Leonie, som är sju år, har nästan alla hennes kompisar en egen nisse som flyttat in.
– Jag känner bara en enda som inte har det, säger hon.