Liknande system har funnits sedan 2008 men för två år sedan skapades ett standardformulär som man kan nå via respektive skolas hemsida. Där kan man redogöra för sina synpunkter och berätta hur man tycker att det borde fungera i stället.
Systemet är värdefullt för barn- och utbildningsförvaltningen – trots att man egentligen ser det som ett misslyckande när det gått så långt att man får in en anmälan den vägen. Det är bättre att börja i rätt ände, tycker Esbjörn Grandalen som är kvalitetsutvecklingschef på förvaltningen.
– Många problem dyker upp på klassrumsnivå och då ska man i första hand försöka lösa det där. Funkar inte det vänder man sig till rektor eller förskolechef, därefter förvaltningschef och i sista hand Skolinspektionen, säger Esbjörn Grandalen.
Han ser klagomålssystemet som ett komplement till övriga sätt att framföra synpunkter – främst via dialog med verksamheten men också genom de kvalitetsenkäter som regelbundet skickas ut till föräldrar till barn inskrivna inom barnomsorg och skola.
När VT begärde att få se de klagomål som kommit in under 2012 fick vi fyra skrivelser med tillhörande svar. Och det är på ungefär den nivån som antalet klagomål legat de senaste åren. Alltför få för att man ska kunna generalisera om något särskilt område sticker ut, med andra ord.
De klagomål som VT har tagit del av berör bland annat bemötande på en av förvaltningens verksamheter, oro för att personalen på en förskola inte har koll på alla barnen, att ändringar i det datoriserade schemasystemet Dexter inte slår igenom i systemet – med effekten att personal inte funnit på plats när barnen kommit till förskolan.
Esbjörn Grandalen berättar att förvaltningen i samband med höstens budgetarbete – som ledde till beslutet att lägga ner flera skolor på landsbygden – kom in betydligt fler synpunkter. Då skapades ett eget system för tankar kring just den specifika frågan.
– Det var väldigt värdefullt för oss. Det kom in en hel del kloka synpunkter som gjorde att vi reviderade vårt ursprungliga förslag något.