Extrempartiers framgång oroar

- Det är djupt olyckligt, säger Claes-Göran Thorell, kontraktsprost i Tjust kontrakt när han får höra att det högerextrema partiet Sverigedemokraterna gått starkt framåt i årets kyrkoval.
I kyrkomötet, som är kyrkans motsvarighet till riksdagen, fördubblade partiet sina mandat från två till fyra. Även i Linköpings stift hade Sverigedemokraterna framgång och från och med årsskiftet har de ett mandat i stiftsfullmäktige.

Claes-Göran Thorell tror att partiets framgång kan vara en reaktion på att kyrkan ofta ställer upp för människor på flykt och att kyrkans agerande i enskilda fall kan ha retat vissa. Men han tar ändå Sverigedemokraternas framgång med viss ro.
- Man vill ju tro att människor tänker förståndigt när det gäller invandring och flyktingfrågor och jag har svårt att tro att Sverigedemokraterna kan få så stort genomslag i en sådan församling. Folkkyrkotanken är ändå att alla ska känna sig välkomna till kyrkan och självklart ska vi finnas till även för de människor som är på flykt.

Britt Alf är kyrkoherde i Västerviks församling och hon är förvånad över att ett parti som över huvud taget inte delar kyrkans värderingar, väljer att engagera sig politiskt i en sådan organisation.
- När man jobbar inom en organisation måste man ju stå på dess sida och inte använda platsen som språngbräda för något annat, säger hon.

I Västerviks kommun ställde inte Sverigedemokraterna upp i årets val. Och inte så många andra partier heller. I de flesta församlingar fanns bara en nomineringsgrupp att rösta på. Där blev antalet mandat för de olika samlingslistorna därför oförändrat jämfört med förra valet.
I valet till Västerviks församlings kyrkofullmäktige backade socialdemokraterna med ett mandat medan moderaterna lyckades få ett mandat extra jämfört med förra valet. Dessa grupper kommer därför att ha fem respektive sex mandat i kyrkofullmäktige efter årsskiftet. Största gruppen där blir de partipolitiskt obundna i gruppen För kyrkan och församlingen, som ökar från elva till 14 mandat. Kristdemokraterna har för närvarande tre mandat men ställde inte upp i årets val och blir därför tvungna att lämna kyrkofullmäktige.
Även i Gamleby fanns mer än en valsedel att stoppa i valkuverten till det samfällda kyrkofullmäktige. Där blev gruppen Aktiv kyrka störst med 15 mandat - en ökning med två, Odensvi Samlingslista tvåa med fem mandat, Loftas framtid trea med tre mandat och socialdemokraterna minst med två mandat - en minskning med två mandat.

Att valdeltagandet i årets kyrkoval inte blev så stort som kyrkans företrädare hade hoppats på kan ha med formen att göra, tror Britt Alf.
- Det är en väldigt stor och dyr apparat och den kan ju inte vara toppenbra eftersom det inte är fler som anammar möjligheten att rösta. Men jag har ingen bra idé på hur man ska hitta en annan väg. Det är viktigt att hitta en modell där alla kan komma till tals, säger hon.
Claes-Göran Thorell har tidigare framfört kritik mot kyrkovalets utformning. Han skulle hellre vilja se det i en annan kostym - med direktval på lokal nivå där de lokalt valda i sin tur kan utse ledamöter till kyrkomötet och stiftsfullmäktige.
- Visst kan det vara en poäng med att ha direktval på församlingsnivå men det är lite väl häftigt att ha det till kyrkomötet där man inte har en aning om vad det är för folk som står på listan, säger han.

Extrempartiers framgång oroar

Extrempartiernas framgång i kyrkovalet oroar företrädare för Svenska kyrkan. Inte minst då man på flera håll misstänker att de nästlar sig in i kyrkans värld för att motarbeta organisationen.