Det finns i praktiken tre politiska valkategorier.
Allmänt val. Det ordinarie och vart fjärde år återkommande valet till riksdag, landsting och kommun. Val till EU-parlamentet genomförs vart femte år.
Omval. Ett valresultat kan överklagas hos valprövningsnämnden som då kan besluta att valet ska göras om. Ett sådant beslut kan endast tas om det kan visas att det uppstått felaktigheter från föreskriven ordning eller vid röstfusk och då röstomräkning inte räcker. Felet måste ha lett till att valutgången påverkats.
Extra val. Tidigare har extra val endast kunnat utlysas av regeringen. Sedan 1 januari 2011 får kommun- och landstingsfullmäktige besluta om extra val mellan ordinarie val. Fullmäktige bestämmer efter samråd med den centrala valmyndigheten och länsstyrelsen vilken dag som ska vara valdag.
Extra val kallas ofta nyval, och är sannolikt vad Sharad Bhatt syftade på i tisdagens artikel eftersom något valfusk eller andra oegentligheter inte har diskuterats i samband med val till kommunfullmäktige i Västervik.
Robin Boström, jurist på Sveriges kommuner och landsting (SKL) tror inte att risken är stor att extra val missbrukas.
- För att kommunfullmäktige ska besluta om extra val måste två tredjedelar rösta för förslaget. Förslaget kan komma utifrån men det är nog mer sannolikt att det kommer inifrån.
Han vet inte om någon kommun, sedan lagändringen i januari 2011, har beslutat om extra val. VT:s undersökning har inte kunnat spåra att något extra val har utlysts.
I Örebro beslutade valprövningsnämnden i februari 2011 om omval på grund av att 17 budröster felaktigt hade godkänts.
Källa: Nerikes Allehanda, Valmyndigheten samt Svensk författningssamling.