Medarbetare i Västerviks äldreomsorg observerades i september 2021. Vid 38 procent av observationerna följdes inte hygienrutinerna om att bära munskydd i nära vård, eller att desinficera händerna före vårdmomentet.
På uppdrag av kommunens revisorer har konsultbolaget EY granskat hur väl socialnämndens säkerställt kvaliten i äldreomsorgen under pandemin. Slutsatsen är att mycket har gjorts bra, men det finns saker som kan bli bättre.
Bland det som fungerat bra nämns exempelvis kommunikationsarbetet. Veckovisa möten mellan chefer och medicinskt ansvarig sjuksköterska har gett en samlad bild över smittläget och rutiner, och informationen har samlats på intranätet som medarbetare har kunnat ta del av.
Mycket har också gjorts för att minska smittorisker, bland annat har man skapat evakueringsboende, förstärkt städrutiner, begränsat hur många som får vistas samtidigt i fikarummen och på kontor, och gett medarbetarna utbildning i basala hygienrutiner.
Hygienrutinerna får dock underkänt, efter att medarbetarna observerats i september 2021. Vissa rutiner – som att bära kortärmat – följdes till punkt och pricka.
Men vid 38 procent – fler än var tredje – av observationerna följdes inte rutinerna om att bära munskydd vid nära vård, om att desinficera händerna före vårdmoment, och att inte bära smycken eller nagellack.
Här är ytterligare några faktorer som rapporten tar upp:
Tidsaspekten:
EY noterar att det dröjde innan covid-19 kom på tal i socialnämnden. Första gången covid-19 nämns i socialnämndens protokoll är i april 2020. Det är tre månader efter att det första pandemifallet konstaterats i Sverige, och en månad efter att Folkhälsomyndigheten bedömt att det fanns en mycket hög risk för smittspridning.
Skyddsutrustningen:
När det första utbrottet av covid-19 inträffade på ett kommunalt äldreboende, i mars 2020, saknades skyddsutrustning och möjlighet att provta personalen.
I början av pandemin hade kommunen svårt att få tag i skyddsutrustning, och vid flera tillfällen höll utrustningen på att ta slut. Kommunen uppger att man fått ”väldigt lite stöd” från regionen i början av pandemin. Kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska behövde till exempel skriva egna smittskyddsrutiner, tills regionen tog fram riktlinjer i april 2020.
Efter ett beslut i kommunfullmäktige i januari 2021 finns idag ett beredskapslager av skyddsutrustning i Västervik som räcker i tre månader.
Det dröjde tre månader efter att det första fallet av covid-19 noterats i Sverige, tills dess att det nämndes i socialnämndens protokoll.
Ensamheten:
Många äldre har blivit mer ensamma under pandemin, men socialnämnden saknar en plan för hur ensamheten ska minska.
EY skriver att "nämnden bör agera på informationen och sätta fokus på det i sina mål", efter att effekterna av äldres ensamhet pekats ut både i nationella rapporter och av de nyckelpersoner som intervjuats.
Att många brukare varit mer ensamma på sina rum, och inte rört sig så mycket som de brukar, är enligt kommunen också en trolig orsak till ökningen av fallolyckor. Under 2020 anmäldes 319 fler fallolyckor (2 751 stycken) än 2019 (2 432).
I socialnämndens verksamhetsplan 2021 är ett utpekat behovsområde att öka social aktivitet, och minska isolering hos äldre. Däremot finns det varken målsättningar för hur det ska gå till, eller en plan för uppföljning.
Personalen:
I början av pandemin fick inte vikarier arbete i hemtjänsten och på boenden samtidigt, och vid smittspridning fick inte personalen gå mellan olika enheter. Man kunde däremot inte kontrollera om vikarier också arbetat pass hos privata utförare samtidigt som de arbetade för kommunen.
Att minska andelen bemanningssjuksköterskor, och anställa fler fasta sjuksköterskor i kommunen, är ett av socialnämndens mål. Under pandemin har bemanningssjuksköterskorna ofta varit stressade, och ibland inte kunnat svara på personalens frågor. Det har ökat den upplevda otryggheten hos både personal och brukare, uppger intervjuade enhetschefer.
EY noterar i rapporten att nyanställda i äldreomsorgen förvisso genomfört introduktionsutbildning, men det skapas inget slags diplom, och det förs inte in i något register. Det gör det svårare för enhetscheferna att kontrollera vilka som faktiskt gått utbildningen.
Dokumentationen:
Dokumentationen brister på flera punkter. Socialnämnden saknar en pandemiplan, och det saknas en förteckning över ansvar och befogenheter vid pandemi. Det har inte skett någon utvärdering av nämndens krishantering, det saknas uppföljning av vilka effekter de nedstängda verksamheterna har inneburit, och så saknas det en plan för hur ensamheten ska minska.
Socialnämnden får flera rekommendationer:
1. Följa upp om det finns områden där covid-19 påverkat omvårdnaden och brukarnas situation negativt, och i sådana fall formulera åtgärder för hur de ska vända utvecklingen.
2. Analysera hur den medicinska kompetensen kan stärkas i äldreomsorgens samtliga yrkesgrupper.
3. Stärka följsamheten till basala hygienrutiner inom äldreomsorgen.
Socialnämnden ska redovisa vilka åtgärder de tänker vidta senast 4 februari 2022.