Ett möte över gränserna

En kvinna som fick diagnoserna Asperger och adhd i vuxen ålder. En känd komiker. Och en biograf full med människor som jobbar inom kommun och landsting.

Föreläsare. Lotta Westerholm bjöd på humor och värme när hon föreläste om hur det kan vara att leva med en diagnos.

Föreläsare. Lotta Westerholm bjöd på humor och värme när hon föreläste om hur det kan vara att leva med en diagnos.

Foto: Marie Kerrolf

Västervik2016-04-29 09:30

Där har ni några av ingredienserna på 2016 års samverkansdag mellan kommun och landsting.

Dagen börjar bli en tradition för personer som samarbetar över myndighetsgränserna med frågor kring psykiatri.

– Men man lär sig fortfarande något nytt varje år. Dessutom gynnas både patienter och brukare i slutänden av att personalen lär känna varandras verksamheter bättre, berättar Gunilla Öhrling, utvecklingsledare på socialförvaltningen och en av dem som varit med och arrangerat dagen.

Dagen har blivit allt mer populär och i år hölls programmet inför en fullsatt biosalong.

På scenen deltog representanter från landstingets ätstörningsenhet ABC-kliniken, från kommunens beroendeenhet, från socialförvaltningens verksamhet Knutpunkten/spåret, samt från mötesplatsen Club 41 för personer med olika funktionsnedsättningar.

De stora externa dragplåstren var två. Dels komikern Måns Möller som bjöd på sin föreläsning "Jävla pajas", samt Lotta Westerholm som skulle föreläsa under rubriken "Hur det är att leva med Aspergers syndrom".

I själva verket bjöd hon på betydligt mer än så. Lotta Westerholm som i vuxen ålder fått två fått två diagnoser – förutom Asperger även adhd – gav genom sitt något spretiga föredrag publiken en levande inblick i hur ett sådant liv kan arta sig.

– Som ni märker när jag pratar kan det komma vad som helst, sa hon och ursäktade sig till viss del med att hon hade glömt ta sin medicin och därför behövde ta hjälp av publiken för att hålla kvar den röda tråden i föredraget till dess att medicinen börjat verka.

Inte för att det nu gjorde så mycket. Publiken fick ta del av en livshistoria berättad med humor och värme – även kring de svåra partierna – och fick sig goda råd till livs om hur man bör, eller inte bör, bete sig i sina möten med en person med dessa diagnoser.

– Allt är kanske inte alltid som det ser ut, slog hon fast och exemplifierade med en tavla där åskådarna vid en första anblick alla såg olika detaljer. Eller med berättelsen om eleven som graderade henne högst upp på skalan för en "häxa" och när hon frågade vad hon skulle göra åt det fick hon svaret: "Ta bort det röda nagellacket!".

Därefter bad hon åhörarna att förstå att det är samma sak i mötet med en patient eller brukare.

– Det kan ta tid att förstå och acceptera att andra människor tänker annorlunda. Men gör det direkt, och spara massor av tid! uppmanade hon.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om