Ett barn i varje klass
- Jag tror inte att adhd ökar egentligen, utan snarare handlar det om att vi i dag upptäcker fler barn med dessa problem, säger Gerhard Ege.
Forskning visar att cirka sju procent av de svenska skolbarnen uppvisar beteende som kan relateras till adhd.
- Ett barn i varje klass har därför blivit ett klassiskt uttryck.
Enligt Gerhard Ege handlar ökningen också om vilka beteenden som accepteras. I takt med att samhället förändras har gränserna förskjutits.
- Samhället och skolan ställer i dag höga krav på att man ska söka egen kunskap och samarbeta, och de här barnen klarar inte det. I den gamla skolan skulle man sitta still och det fanns en helt annan tydlighet och struktur som de här barnen behöver.
Adhd (attention deficit hyperactivity disorder) kan kort förklaras som en neuropsykiatrisk störning som leder till problem med uppmärksamhet och/eller överaktivitet. Vanliga symptom är svårighet att fungera i grupp och nedsatt förmåga att sålla intryck.
- Barnet kan ha svårt att sitta still och lyssna till vad fröken säger när hundra andra saker finns att ägna uppmärksamhet åt. Man behöver hela tiden en påfyllnad av intryck och detta stör koncentrationen.
Impulser tar ofta överhanden.
- Det är nuet som gäller. Man handlar först och tänker sedan. Det kan därför se ut som om barnet har dålig empati, men det snabba tempot gör att man inte alltid hinner med att se hur andra reagerar.
Forskning har beskrivit adhd som en medfödd hjärnskada, som även kan drabba för tidigt födda barn. Man har även talat om störningar som en följd av infektioner i hjärnan.
Men Gerhard Ege betonar att adhd snarare är ett sätt att fungera på.
- Det är ett sätt att vara som människa. Att vara snabb att reagera var kanske en bra egenskaper förr i tiden, medan man i dag måste kunna fungera i grupp.
Diagnoserna blir ofta en lång process eftersom Bup och skolhälsovården samlar information från många olika miljöer för att bedöma hur barnet reagerar i olika situationer.
- Alla föräldrar vill inte att deras barn ska få en diagnos, men för många innebär det att slippa känna sig som en dålig förälder.
Föräldrar till adhd-barn sätts ofta på hårda prov. Barnet kan lätt hamna i konflikter, upplevas som stökigt och svårare att undervisa.
- Det behövs föräldrar som orkar förklara och hjälpa till med struktur. För lärare kan det vara svårt att hinna med att ge detta till elever så därför behövs ibland en särskild assistent.
För barnet kan relationer med kompisar och skolarbetet upplevas som jobbigt.
- Barnet känner själv ofta att det finns något som inte stämmer. Det påverkar även självkänslan om självbilden är laddad med omvärldens negativa bild.
Tidigare trodde man att beteendet försvann i tonåren. I dag vet man att adhd även förekommer i vuxen ålder.
- Man kan säga att ungefär hälften mognar ur det. Det hyperaktiva försvinner men koncentrationssvårigheter kan bestå.
Att tidigt få stöd för att fungera i ett socialt sammanhang är viktigt.
- I dag vet man även att en stor andel av landets fängelsekunder har dessa diagnoser.
Adhd är tre gånger vanligare hos pojkar än hos flickor.
- Flickor är ofta inte lika utagerande som pojkarna, men kan ha lika svårt med uppmärksamhet och koncentration. Upptäcks inte detta tar det längre tid innan de får hjälp.
Får man familjeliv, skola och fritid att fungera så är inte dessa barn ett fall för psykiatrisk behandling. I svårare fall kan medicinering ske genom det centralstimulerande preparatet amfetamin.
- Det har upplevts som kontroversiellt men det handlar om små doser och har gett bra resultat. Det finns hyperaktiva barn som kan nå en normalnivå.
Så jobbar vi med nyheter