Personer som invandrat till Sverige är oftare arbetslösa jämfört med svenskar. Men efter några år har många jobb, och skillnaderna börjar jämnas ut.
Forskning visar att det finns ett antal faktorer som påverkar om man lyckas eller ej. Det statliga forskningsinstitutet IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) har sammanställt forskning som bland annat visat att kontaktnät och utbildning är viktigt. Det är även bra att bo nära arbetsmarknader med behov av arbetskraft, och det spelar roll hur gammal man är när man kommer till Sverige. Även vilken region man kommer från spelar roll.
Att ha svenskt medborgarskap verkar inte spela någon roll för jobbchanserna, men ett nätverk är alltså viktigt. Personer som invandrat jobbar oproportionerligt ofta med andra invandrare, enligt IFAU, och framför allt med personer från sitt eget hemland. Etniska nätverk kan vara en bra väg in på arbetsmarknaden, och att nyanlända bosätter sig där många invandrare redan bor kan därför öka chanserna till ett jobb, tvärtemot vad man kanske skulle kunna tro.
Konjunkturen påverkar också hur lätt det är för utlandsfödda att få jobb. Det har gått bättre för de invandrare som kom under en högkonjunktur, jämfört med dem som kom under en lågkonjunktur.
Men det finns undantag. Flyktingarna från forna Jugoslavien kom till exempel under en djup lågkonjunktur men etablerade sig snabbt då konjunkturen vände.