Det skulle krävas många påsar till all parkslide som röjs bort.
Den står ståtligt grön och vacker i kanten mot skogen vid vattnet. Under kastanjen och alarna tar den för sig på bekostnad av hallon- och björnbärssnår.
Parkslide (Reynoutria japonica) – växten som slår ut allt annat.
– Jag medger att den är väldigt vacker, man jag har inget dåligt samvete för att förgöra den, säger Ernst Zryd, föreningen Marsbäckens trädgårdar.
Han är med i kampen mot den invasiva växten från Asien som tagits in i landet, sprider sig snabbt och orsakar allvarlig skada för ekosystem och infrastruktur på ett sätt som hotar biologiska mångfalden.
För några veckor sedan upptäcktes hur stort området är med parkslide, vid kärret intill Gamlebyviken. Det verkar inte så skrämmande på avstånd.
– Det är tio gånger värre än vi trodde. Mellan 300 och 400 kvadratmeter stort. Det finns mera uppe vid bäcken och vid vägen, berättar Ernst Zryd.
Kampen är inledd. Med en välplanerad strategi är utmaningen antagen. Den kommer att ta flera år.
Först ska plantorna ryckas upp med så mycket rötter som följer med. Därefter ska marken kalkas och täckas med presenning.
– En mjuk-hård metod. Det krävs mycket arbete. Vi har jobbat fem dagar hittills och det är mycket kvar. Men vi gillar utmaningar.
Vid Ytterhults gård, söder om Västervik, har den kombinerade metoden varit framgångsrik.
Roten till det onda. Parksliden är lätt att rycka upp, men mycket blir kvar i marken.
I många kommuner har olika metoder provats. Man har använt miljöfarliga bekämpningsmedlet Glyfosat, vägsalt, bensin, hett vatten och hungriga grisar.
Problemet är att plantan, under marken, skjuter rotskott som kan vara sju meter långa. Det kan räcka med någon millimeters rotdel för att växten ska föröka sig vidare.
– Det är bättre att låta bli om man inte vet hur växten ska hanteras, säger han.
Naturvårdsverket rekommenderar att man stoppar växterna i tätslutna plastsäckar. De ska lämnas vid återvinningscentral för avfall från invasiva arter. Det ska absolut inte slängas bland trädgårdsavfall.
– Visa mig dina sulor, säger Ernst för att försäkra sig om att vi inte sprider den besvärliga parksliden vidare.
Bakom Ernst Zryd tar parkslide för sig mer och mer av Marsbäcken.
Föreningen Marsbäckens trädgårdar har fått bidrag från Naturvårdsverket och genomför sin skötselplan i samarbete med kommunekologen i Västervik. Marsbäcken är ett pilotområde.
Naturvårdsverket vill att allmänheten hjälper till med att anmäla områden med invasiva växter för att skapa en inventering.
Än så länge är det tillåtet att odla parkslide. Men Ernst Zryd tror att det med tiden kan bli straffbart.
De vackra spetsformade bladen ger skugga.
Vid kanten av bäcken växer håga buskage av parkslide.
Stiftelsen Marsbäckens trädgårdar har många olika föreningar.
Parkslide har spetsformade blad och jätteslide har hjärtformade blad.
Parkslide, lupin, gullris, parksallat, jättebalsamin, jätteloka och vresros betraktas som invasiva växter i Sverige.
Solstrålande rosor i odlingarna.
Marsbäckens trädgårdar innehåller flera olika odlingar.