Fotboll är Västervikskillen Eriks absolut största intresse. Drömmen är att bli fotbollsproffs.
Det är en av de första varma majdagarna när vi träffar familjen utanför radhuset i norra Västervik. Vid tegelhusets ena kortsida står ett mycket välanvänt fotbollsmål. För Erik, som precis kommit hem från skolan, är fotboll livet. Iklädd blågul Sverigetröja och jeans dribblar han vant med sina bollar i gröngräset.
– Så fort Erik är pigg så är det bara fotboll som gäller. Även när han är på sjukhus, så fort han piggnat till lite ska han ut i korridorerna och spela fotboll, säger Carolina.
Erik har spenderat otaliga dagar av sitt snart sjuåriga liv innanför vita sjukhusväggar. Han har en svårbehandlad epilepsi och svår astma, och får i skov svåra krampanfall som kan leda till stopp i andningsvägarna. Epilepsidiagnosen fick han i treårsåldern, och de senaste åren har situationen eskalerat.
Under bra perioder sker anfallen någon gång i veckan, en dålig period flera gånger per dygn. Ibland är de livshotande och vid flera tillfällen har Erik fått läggas in på intensivvårdsavdelningen. I mars låg han i respirator på barnintensiven i Solna, efter att ha skickats dit med helikopter.
– Det var hemskt. Fruktansvärt. När vi kom hem var det svårt att veta hur man skulle gå vidare, säger Carolina.
Trots de dramatiska upp- och nedgångarna och en ständig beredskap inför nya anfall försöker Erik och hans familj ha en så normal vardag som möjligt. Det är träningar för storasystrarna Ebba och Ellen (nio och tio år), jobb, förskola och skola. En assistent är med honom i förskoleklassen på Breviksskolan, men på hemmaplan är det mamma eller pappa som alltid finns vid hans sida. Hemma finns även lillebror Filip, som fyller två år i augusti.
Delar av familjen Fredriksson: Mamma Carolina, Pappa Ola, Erik och lillebror Filip. Saknas på bilden gör systrarna Ebba och Ellen.
Normaliteten i mellanperioderna är viktig för både Erik och resten av familjen. Det är det som gör att de orkar.
– Vi bryter ihop ibland, men vi reser oss. Det som är så skönt är att Erik är så bra på det. Trots att han vet om de här anfallen och kan må väldigt dålig ibland är det inget som hindrar honom från att gå ut och spela fotboll och ha roligt. Han låter inte sjukdomen stoppa honom. Erik har ett sådant driv, är det någon som kan bli fotbollsproffs så är det han.
Erik själv är sparsam med orden – åtminstone när han får frågor av journalisten – men går med på att visa upp lite av sina förmågor inom fotbollen när det är dags för fotografering. Mamma och pappa turas om att stå målvakt när Erik dribblar fram bollen och skjuter mål på mål med stor kraft och energi. I helgen börjar han en efterlängtad fotbollsskola genom Västerviks Fotbollsförening, VFF.
Vad tycker du är roligast när du spelar fotboll?
– Att passa fram till mål.
Har du något lag du hejar på?
– Det som ligger etta!
Trots att Erik haft ganska hög frånvaro i skolan har han lyckats lära sig läsa och skriva under året i förskoleklass. "Familjens superhjälte" kallar Carolina honom.
– Han kör tills han stupar. Ibland går det på ren vilja.
Tänker han mycket på sin sjukdom?
– Periodvis pratar han om den. Mest är han orolig för att få anfall när han är i skolan, att det ska bli uppståndelse.
På barnkliniken i Västervik är Erik något av en kändis efter att ha spenderat mycket tid där. Alla känner honom, och han känner alla. Eriks diagnoskombination är så udda att vården ännu inte har något svar på hur den ska behandlas, och de vet inte heller varför hans anfall blir så svåra. Förhoppningen är att så småningom hitta en bättre kombination av mediciner. Kliniken i Västervik samarbetar därför med specialister på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm, och Carolina tycker att det har fungerat bra.
– Sjukvården är fantastisk. De ser hela familjen och låter också syskonen ta plats, de har fått jättebra hjälp i lekterapin. De har också en bra kurator.
Erik går till vardags i förskoleklass på Breviksskolan.
För en tid sedan nominerade vårdpersonalen på barnkliniken Erik till "Min stora dag", en organisation som hjälper barn med allvarliga sjukdomar att förverkliga drömmar. De barn som väljs ut får under en dag en upplevelse eller utflykt som de själva önskat.
Erik blev uttagen, och nu ska snart hela familjen få åka till Kolmården och bo på Vildmarkshotellet.
– Erik gillar farliga djur, så det är något vi har pratat om länge. Det känns jätteroligt, och blir en uppmuntran för oss allihop, säger Carolina.