Hansi Kobes där han trivdes som bäst. I verkstaden där han utvecklade sina el- och hybridbilar.
I en intervju i VT från 2007 berättade den då relativt nya Västervikaren om sin bakgrund. Om hur han växte upp i en by sydost om Dresden i östra Tyskand och på natthimlen därifrån kunde se bombningarna av staden under andra världskriget. Om hur det var att växa upp med en pappa som var motståndsman och slogs mot nazisterna – och som i slutänden hamnade i koncentrationsläger.
1961 utexaminerades Hansi från Konstakademin i Berlin. Ett år senare kom han till Sverige och ett reklambyråjobb i Stockholm. Efter några år där flyttade han till Karlstad och fortsatte jobba inom reklambranschen. Men intresset för teknologi växte sig allt starkare.
– I mitten av 1980-talet hade jag och hustrun Yvonne en stor samling veteranbilar. Åt ett litet barnbarn byggde jag en eldriven modell av en Rolls Royce. Det var så mitt intresse för elbilar startade, berättade han i intervjun från 2007.
Senare byggde han om en begagnad Volkswagen till en elbil. "Elfolkan" blev Sveriges första registrerade, amatörbyggda elbil.
Projektet ledde till bidrag för att utveckla hybridfordon och efter det satsade Hansi Kobes uteslutande på bilar. Både i Sverige och utomlands. Han gjorde flera vändor i Kina där han designade och utvecklade hybridbilar och lärde andra om tekniken.
I Västervik har arbetet fortskridit genom åren, både med el- och hybridfordon. Han har utvecklat produkter i allt från börsnoterade till egna företag och han har aldrig slutat att förädla sina idéer.
Samtidigt har Hansi Kobes hela tiden haft en ben kvar i konstens värld. Som uppskattad konstnär och aktiv kursledare för spirande talanger har han blivit ett känt namn i Västerviks kulturella sfär.
Hoschang Moschiri, ordförande i Västerviks konstförening, har många fina minnen av honom.
– Han deltog ju oftast på vår sommarsalong där han var aktiv och visade upp sin konst som präglades av färgglada, stora tavlor i blandteknik.
Hoschang lärde känna Hansi lite bättre i samband med en mindre utställning de båda höll tillsammans med andra utländska konstnärer förra året.
– Han pratade oavbrutet, mycket och varmt om både sitt skapande och sina andra projekt. Vid ett tillfälle frågade han om jag ville vara med i ett av hans projekt med elbilar, och först då förstod jag att han var ganska framgångsrik i den branschen. Men det var inget för mig.
Förutom att odla kontakter med etablerade konstnärer fungerade Hansi Kobes också som mentor till nya talanger. Som Donia Kilian Sanders. Sedan i somras driver hon ett konstgalleri på Hamngatan och håller även, vid sina andra jobb, öppet på deltid nu under vintern.
Donia minns Hansi med värme och berättar att det faktiskt var Hansis förtjänst att hon fastnade för måleriet.
– Jag deltog i en kurs han höll och fastnade för hans otroliga personlighet och att han var väldigt bestämd och rak. Genom åren har jag regelbundet sms:at bilder på min konst till honom för att få input. Han var en fantastisk mentor och utan honom hade jag säkert inte kommit vidare med min konst över huvud taget, berättar Donia.