Energisnålare belysning ger mer pengar över

Sveriges kommuner skulle kunna spara 270 miljoner kronor på att byta från standardlysrör till långlivslysrör. I Västerviks kommun är för närvarande ungefär två tredjedelar av de inköpta lysrören sådana med lång livslängd och i nästa upphandling kommer hänsyn att tas till att det nu finns fler sådana på marknaden.

Lysande. I Västerviks kommun byts gamla energislukande lampor ut mot nya energisnåla med lång livslängd, både inne och ute. Rosita Gradfors står i gatlyktans sken i Stadsparken.Foto: Matilda Ahl

Lysande. I Västerviks kommun byts gamla energislukande lampor ut mot nya energisnåla med lång livslängd, både inne och ute. Rosita Gradfors står i gatlyktans sken i Stadsparken.Foto: Matilda Ahl

Foto:

Västervik2005-12-06 00:25
Västerviks senaste upphandling av lampor och lysrör gjordes 2002 och förlängdes två år senare till i augusti nästa år. Vid förlängningen av avtalet gjordes tillägg för nya lampor. Redan ny är en stor andel av de inköpta lamporna så kallade långlivslysrör, men fler kommer det att bli vid nästa upphandling.
- Ja, det har skett jättemycket på det här området, så det handlar om mycket pengar, säger inköpschefen Ulla Öhrn.
Vid upphandlingen använder sig kommunen av EKU-verktyget som innehåller miljökriterier för offentliga upphandlingar. Det innebär till exempel för lysrör att de ska vara kompaktlysrör eller lågenergilampor.
- Vi tänker alltid på miljön och det blir ju mer och mer, så det ingår i upphandlingen, säger Lena Brink som var den som gjorde den senaste belysningsupphandlingen för Västerviks kommun.

Även när det gäller gatubelysningen tänker kommunen på att lamporna ska vara energisnåla. Våren 2004 tog tekniska nämnden beslut om att byta ut en gammal typ av armaturer mot nya energisnåla natriumlampor. Sammanlagt ska 6 000 armaturer bytas under en sexårsperiod och arbetet med det har påbörjats i år.
- Det är en typ av runda lampor som kallas byhattar och som har 125 wattslampor. Dem har vi bytt mot 50 watts natriumlampor, så man sparar in mer än hälften, säger Per-Olof Redborn som är projekteringschef på tekniska kontoret.
Varje år kostar bytet av armaturerna 1,6 miljoner kronor, men i gengäld minskar då kostnaden för energi och service med sammanlagt 300 000 kronor per år. Enligt Per-Olof Redborns uträkning innebär det att investeringskostnaden är intjänad efter drygt fem år.
De nya armaturerna beräknas hålla i 20 år och på den tiden blir den totala vinsten nästan 14 miljoner kronor.
- Det är mycket lönsamt det här utbytet.
Energisnåla lysrör
Enligt en undersökning som beställts av belysningsföretaget Aura light kan Sveriges kommuner tjäna mycket pengar på att köpa in långlivslysrör. De är dyrare i inköp, men blir billigare i längden eftersom de räcker längre och det inte kostar så mycket i arbetskostnad om de inte måste bytas lika ofta. Ett långlivslysrör lyser i upp till 48 000 timmar, vilket skulle innebära en livslängd på ungefär nio år vid normal användning. Det är fyra gånger så länge som för ett standardlysrör.
Minst 80 procent av de cirka 4,5 miljoner lysrören i svenska kommuners lokaler är standardlysrör med kort livslängd.
7 av 10 kommuner har inte räknat på sina årliga byteskostnader.
2 av 5 menar att budgeten är för kortsiktig för att motivera långlivslysrör.
Drygt hälften av inköparna anser att de har för lite tid för att göra ett bra val av lysrör.
4 av 5 anser att långlivslysrör är ett bättre miljöval.
4 av 5 har planer på att öka användningen av långlivslysrör inom två år.
Enligt undersökningen förlorar kommuner i Kalmar och Östergötlands län 19 miljoner kronor på att köpa in standardlysrör. Det är pengar som skulle kunna användas för att avlöna sju förskollärare.
Ett 50-tal av Sveriges 290 kommuner har deltagit i undersökningen, varav sammanlagt tio kommuner i Kalmar och Östergötlands län.
Källa: Aura light
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om