På fredagskvällen föll ett kraftigt regn över Gränsö slotts nya terrass. Men strax innan musikern och skådespelaren Rikard Wolff steg upp på scenen skingrade sig molnen och solens strålar spelade mjukt på slottets fasad. Flaggorna smattrade i den avtagande vinden och in från havet svepte doft av salt och tång. Det var närmare 150 personer som kommit för att lyssna till den folkkäre artisten. Många av dem satt tätt samman, insvepta i mjuka filtar. Sommardrömmar, som den två månader långa Sverigeturnén heter, innehåller det bästa ur Rikard Wolffs varierande repertoar från teater, film och musik. Han inleder sitt framträdande med att prata om kärlek, musik, fred och att beträda magiska platser. En stor förebild har varit sångerskan Édith Piaf.
– Hon vägledde mig i tonåren. Jag blev så berörd av denna konstiga tant och beröringen bara fortsätter och fortsätter, säger Wolff.
Den sång som sedan följer är skriven tillsammans med Lisa Ekdahl och handlar om just beröring. Den häftiga och oåterkalleliga. Den som man kan ägna hela livet att försöka återvända till. Wolffs röst är liderlig och ärlig. Han tar ett stadigt grepp om publiken och förmedlar sina strofer innerligt och med den erfarne teatermannens självklara styrka.
En annan stor influens var Jacques Brel.
– Jag kallar honom drömmarnas profet. Han sa att det finns inget större i livet än att göra verklighet av sina drömmar. Brel spelar fortfarande en stor roll i mitt liv.