En tickande smittobomb

Kjell Andersson arrenderar 80 ha av kyrkans mark i Hallingeberg. Vildsvinen orsakar stora skador på åkrarna. Men han har ingen jakträtt. - Det handlar om en total kapitulation. Jägarna förmår inte hålla vildsvinsbeståndet i schack. Utfodringen är samtidigt en tickande smittobomb, säger han.

Kjell Andersson i Hallingeberg har stora bekymmer med vildsvin. Foto: Anders Jacobsson

Kjell Andersson i Hallingeberg har stora bekymmer med vildsvin. Foto: Anders Jacobsson

Foto: Anders Jacobsson

Västervik2010-11-19 00:00
Kjell Andersson är sedan många år aktiv i organisationen Sveriges jordbruksarrendatorer. Vildsvinsexplosionen har under flera år varit den fråga som stått överst på dagordningen. Just gårdsarrendatorer utan jakträtt är en grupp som förlorar stora pengar på de skador som vildsvinen orsakar.- Många är helt uppgivna. Här om dagen blev jag uppringd av en arrendator som berättade att jaktlaget lagt ut foder på hans åkrar.På många håll rapporteras om sådana här övertramp där jägarna anser sig ha rätten att göra vad de vill på de marker som arrendatorn brukar för att sköta sitt företag.Just den okontrollerade åtlingen och den utbredda utfodringen kritiseras hårt, även av LRF och Jägarförbundet. Men arrendatorerna vill gå ännu hårdare fram för att stoppa vildsvinens utbredning.- Ett totalt stopp för utfodring är det första och viktigaste, men jag menar att det måste till myndighetsbeslut som också tillåter fångst av grisar i hägn. Att skjuta en och en räcker inte.Vildsvinsproblematiken orsaker en hel del intressekonflikter mellan jordägaren/jaktlagen och arrendatorerna. För Kjell Anderssons del är det kyrkan som äger marken han brukar för sin nötköttsproduktion. Jakträtten har sålts till byns jaktlag. Han får inte skjuta de vildsvin som ger honom skador för ca 30 000 kronor per år. De senaste åren har det till exempel varit helt omöjligt att odla höstvete. Skadorna blir större och större på åkrar och betesvallar.Han har gått vidare till arrendenämnden och fått ersättning som motsvarar ungefär hälften av skadorna. I de förordningar som gäller sägs nämligen att en arrendator har rätt till skadstånd om viltskadorna är större än vad som anses normalt för området.- Jag tycker det är mycket märkligt att, som i mitt fall, kyrkan som jordägare går med på att fördärva marken och sedan betala ersättning för skadorna.Jaktarrendatorn vill ha så stort viltbestånd som möjligt, medan markarrendatorn vill ha så lite skador som möjligt. Där ligger konflikten. Just nu pågår en intensiv debatt om den utfodring, som ger en ohämmad tillväxt av vildsvinsstammen.Kjell Andersson pekar på en annan fara med utfodringen. Han drar sig inte för att kalla det för en tickande smittobomb.- Om det läggs ut stora mängder foder, till exempel sockerbetor, får de oftast ligga och mjukna kanske också ruttna till en del. Där trivs råttor, möss och storkar. Men framför allt fåglar som kan sprida smitta över stora områden.Det går inte att bortse från att vi har grisar, menar Kjell, men det måste till en bättre samverkan och tydliga regler för hur utfodringen ska gå till och hur arrendatorerna ska ersättas så länge skadorna består. Han tycker också det är en självklarhet att arrendatorerna ska ha jakträtt.- Så har kyrkan gjort i Växjö stift, och då blir det ju jag som arrendator som själv får ta ansvar för de eventuella skador som uppstår.
Vildsvin
1988 bestämde riksdagen att vildsvinen har "hemortsrätt" i SverigeStammen har ökat i antal och utbredning.Idag finns ca 250 000 vildsvin i landet. Ca 50 000 skjuts årligen.Antalet trafikolyckor med vildsvin har ökat kraftigt
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om