En månad efter stormen...

Foto: ANDERS STEINER Även i går stod det ett fullastat timmertåg på Lucernakajen i Västervik klart för avgång.

Foto: ANDERS STEINER Även i går stod det ett fullastat timmertåg på Lucernakajen i Västervik klart för avgång.

Foto:

Västervik2005-02-09 00:25
Timmer, timmer, timmer. I dag skriver vi den 9 februari och det är alltså exakt en månad sedan som orkanliknande förhållanden förvandlade det inre av Småland till ett plocketpinn av omkullblåsta träd.
Trycket på skogsbolag, transportföretag och hamnar har sedan dess varit enormt.
? Då är vi ännu bara i början vad jag förstår, säger Stefan Qviberg som driver det numera enda sågverket i Västerviks kommun, nämligen Torvald Timber i Grönhult, Blackstad.
Ännu så länge röjs det fortfarande i skogarna för att ordna framkomliga vägar. Dessutom måste även sedan tidigare huggen skog fraktas bort.

Lastbilar med timmer kör i skytteltrafik till hamnarna och från Lucerna i Västervik går ständigt fullaste timmertåg och avgår fartyg.
? Vi har faktiskt inte märkt så mycket ännu men framöver räknar vi med ett betydligt ökat flöde, säger Stefan Qviberg.
Av all den skog som föll så utgörs en väldigt stor del, upp mot 80 procent, av gran.
? Vi kommer dock att prioritera den tall som kommer in, säger Stefan Qviberg. Tall är en färskvara och det som nu har fallit måste tas om hand senast juni månad.
? Gran är däremot lite mer lagringstålig så den får tas senare.

Nu är det inte så att sågverken hux flux kan ta emot en väldig massa mer timmer än vad man gör normalt.
? Kanske kan vi öka produktionen 10?15 procent men inte mycket mer. Orsaken är att det sågade virket skall torkas och torkarna går kontinuerligt men är redan fullbelagda, säger Stefan Qviberg.
Även i Västerviks kommun fanns det gott om sågverk för inte så länge sedan. I dag hade exempelvis Södras sågverk i Västervik behövts.
? Vi är inne i den så kallade strukturomvandlingen, ironiserar Stefan Qviberg.
Allt det timmer som går via Lucerna i Västervik går i huvudsak till de stora massabruken i Norrland.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om