En livräddare fyller 50 år

Den lilla dosan som sätts in i kroppen på en halvtimme har förändrat 90 000 svenskars liv. För ett halvsekel sedan föddes pacemakern som hjälper hjärtat att hålla en jämn rytm med hjälp av elektriska impulser.

Elektroderna förs in genom slangar via blodkärlen och fästs vid hjärtat. Pacemakern har blivit både säkrare och smartare genom åren, menar Fredrik Gadler. Foto: Anders Wiklund/Scanpix

Elektroderna förs in genom slangar via blodkärlen och fästs vid hjärtat. Pacemakern har blivit både säkrare och smartare genom åren, menar Fredrik Gadler. Foto: Anders Wiklund/Scanpix

Foto:

Västervik2008-11-25 00:07
Klockan är åtta på morgonen och arbetsdagen är redan i full gång på kardiologen på Karolinska sjukhuset i Stockholm. I korridoren flaxar grönklädda människor förbi på väg till och från operationssalen där dagens första pacemakeroperation förbereds. Här ska hjärtläkaren Fredrik Gadler och hans team hinna med fyra operationer före lunch. Papa Ousman Jeng, 63, ligger på en avdelning några trappor upp och väntar på sin tur att få en liten manick inopererad under huden. Han är inte direkt nervös säger han, men hade ändå svårt att sova igår. Han ska få en pacemaker i förebyggande syfte, en speciell sort som också kan avge en elchock om hans hjärta skulle börja slå för fort. För några år sedan gjorde han en bypassoperation.Pacemakern är ett billigt sätt att rädda liv, säger Fredrik Gadler.- I Sverige har vi gjort sammanlagt 90 000 pacemakeroperationer, och utan dem skulle många av de opererade antingen varit döda eller sängbundna.Fredrik Gadler har själv gjort omkring 5 000 operationer under de 15 år han jobbat med pacemakerkirurgi. Inne i operationssalen är allt förberett. Lysrören i taket avger ett kallt sken, och överallt finns sladdar och slangar, skärmar och monitorer. I centrum ett operationsbord.Proceduren är långt ifrån de uppsågade bröstkorgar och respiratorer man ser framför sig när man tänker på hjärtoperationer. Den utförs med lokalbedövning och patienten är vaken hela tiden.Ousmans kropp täcks in i filtar, plast och sterila gröna operationsdukar. En glipa lämnas i de sterila dukarna strax nedanför vänster nyckelben, det är där operationen sker. Det luktar fränt av desinficeringsmedel när Fredrik Gadler sveper in i salen med de nytvättade händerna i luften. - Fördelen med att operationen görs med lokalbedövning är att man också kan operera gamla och sjuka, som man inte skulle våga söva, säger sköterskan Åsa Larsson. Hon visar på en röntgenskärm vad som händer inne i Ousmans kropp. Operationen görs med hjälp av en röntgenkamera där kirurgen ser vad som händer på insidan av patienten samtidigt som han trevar sig fram med de små elektroderna. För ett otränat öga syns bara ryggraden, revbenen, och hjärtat som rör sig lite på röntgenskärmen likt en svag skugga. Men Fredrik Gadler vet precis vad han gör och var han ska placera elektroderna. När operationen är över går en omplåstrad och lite groggy Papa Ousman Jeng ut ur salen stödd av en sköterska. Nu kommer pacemakern att hjälpa hans hjärta att slå som det ska i sju till tio år, sedan är det dags att byta batteri. Ousman är trött.- Jag har inte ont alls nu, men under operationen gjorde det ont innan jag fick en extra dos lugnande och smärtstillande. Sen var det väldigt obehagligt när de satte in själva pacemakern, säger han innan han lägger sig på sidan och somnar.
Pacemakern
En pacemaker är en apparat som hjälper hjärtat att hålla en jämn rytm. Den känner av hjärtslagen och ger vid behov en elektrisk impuls som förhindrar att pauserna mellan hjärtslagen blir för långa. Pacemakern består av en liten dosa och en eller flera elektroder. Själva dosan är en liten dator med batteri, bara några centimeter i diameter. Elektroderna känner av hjärtrytmen och avger en elektrisk impuls som får hjärtat att dra ihop sig när det behövs. Dosan opereras in under huden på bröstkorgen och elektroderna placeras i hjärtat. I dag lever omkring 40 000 svenskar med pacemaker.(Källa: sjukvardsradgivningen.se)
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om