En insats för demokratin

Lars Tollemark är valobservatör med världen som arbetsfält.

Miljön kring det nyinköpta torpet vid Nossen i Vimmebry är ganska olik de platser sm Lars Tollemark brukar besöka i egenskap av valobservatör.
Foto: LENA PETTERSSON

Miljön kring det nyinköpta torpet vid Nossen i Vimmebry är ganska olik de platser sm Lars Tollemark brukar besöka i egenskap av valobservatör. Foto: LENA PETTERSSON

Foto:

Västervik2004-07-22 01:00
Under sommarmånaderna kan man träffa på utflyttade kommunbor som återvänt till hembygden för längre eller kortare tid. Från en del av dem kan man få intressanta inblickar i hur livet kan vara, inte bara i andra delar av vårt land, utan också i hur tillståndet i världen som helhet är just nu.
En sådan person är Lars Tollemark, till vardags boende i Stockholm där han arbetar med att välja ut lämpliga personer att skicka ut i världen för att övervaka val.
Han började sitt yrkesliv på Gunnebo bruk som truckförare.
- Jag trivdes jättebra där, berättar han när vi träffas vid det nyligen inköpta sommarhuset utanför Vimmerby.
- Men efter åtta år började jag känna att det var dags att prova något nytt. Jag hade redan då ett intresse för internationella frågor så när flyktingförläggningen i Hultsfred sökte personal för att ta emot de stora flyktingströmmarna som kom från Chile och Iran så sökte jag mig dit.
Efter att ha arbetat där i åtta år och sett offren för konflikter så kände Lars behovet av att själv åka ut i världen och arbeta som volontär. Början blev en utbildning på biståndslinjen på Biskops- Arnös folkhögskola.
- Där träffade jag min blivande fru som kom från Chile. När hon skulle återvända hem så följde jag med och vi arbetade gemensamt med ett projekt som kallades Framtidsjorden där barn fick utbildning i miljöfrågor. Efter två år reste vi tillbaka till Sverige och jag började på Socialhögskolan.
Det som sedan 1996 främst har kommit att vara Lars Tollemarks arbetsuppgifter är att organisera och övervaka valprocesser. Det började i Bosnien där han skulle ha stannat några veckor, men kom att bli kvar i två år.
- Situationen var ganska kaotisk med de olika folkgrupperna. Många hade förlorat alla dokument så det var ett komplicerat arbete bara att få alla röstberättigade registrerade. Vem som skulle rösta var blev också en fråga där det uppstod problem. Två av våra valstationer blev sprängda så man kände att konflikten låg nära ytan. Numera klarar landet att själv organisera sina val, vi skickar bara dit observatörer.
De som arbetar som observatörer delas upp i två grupper. Långtidsobservatörerna kommer till landet flera månader före ett val och skaffar sig ingående kunskaper om landet, träffar representanter för politiska partier och media.
Korttidsobservatörerna kommer bara några dagar före valet, deltar under valdagen och vid sammanräkningen. Som långtidsobservatör har Lars arbetat bland annat i Kambodja i samband med två val.
- Om ett land inte vill ha några observatörer är det förstås ett tecken på att man inte tänker genomföra ett rättvist val. Så är situationen inför det val som nu förbereds i Venezuela.
Risken med att bjuda in observatörer är att de inte godkänner valet.
- Det hände i Pakistan 2002. Situationen var mycket spänd, observatörerna fick ha livvakter och arbeta under mycket hot och hård press. När vi sedan la fram bevis på det utbredda valfusket, bland annat brändes 30 000 valsedlar, så blev vi alla utkörda ur landet. Det vapen som EU då kan använda är att frysa det eventuella bistånd som landet får.
Det svåraste landet som han arbetat i är utan jämförelse Sierra Leone.
- Där skulle landets gerilla delta i valet, de bestod ofta av påtända 15-åringar med vapen i hand. "Rösta på oss annars dödar vi er" var deras metod att värva röster. Jag har nog aldrig besökt något land så fattigt och utan varje tecken på en fungerande statsapparat.
På min fråga om Lars tycker att han som valobservatör känner att han gör någon insats för demokratin blir svaret ett obetingat, ja.
- Vi märker att de som ska rösta känner sig mycket tryggare när vi finns där. Även om vår uppgift bara är att betrakta och rapportera. Vi får aldrig blanda oss i det som pågår även om vi ser att det begås uppenbara fel.
Sedan fyra år arbetar Lars på SIDA med att välja ut och utbilda observatörer.
- Det är ett arbete som kräver mer och mer personal. Och det är förstås positivt att antalet länder som genomför val ökar, i år har vi fler länder än någonsin att skicka observatörer till. Kanske jag åker ut på något uppdrag under hösten, man blir ju liten sugen på att komma ut på fältet när man arbetat på kontor en tid.

<Bildtext> </Bildtext>


Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om