En gymnasieskola i motvind
"Eleverna vet inte vem som är rektor eller om de har någon rektor". Svidande kritik från revisionen.
Revisionen menar att gymnasieskolan i Västervik är en organisation imotvind. Foto: ANDERS LILJEGREN
Foto:
Det konstateras i en revisionsrapport rörande gymnasieskolans styrning och ledning.
Kritiken är bitvis rent svidande. Bland mycket annat riktar revisionen in sig på att det saknas en arbetsplan på gymnasiet och att det råder kommunikationssvårigheter. Dels upp och ner i hierarkin och dels mellan olika rektorsområden.
- Mycket av vad som sägs i revisionen stämmer, säger barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Hugosson (c).
Revisionen har genomförts av revisionsfirman KPMG på uppdrag av kommunens egna revisorer.
- Under de senaste åren har gymnasieskolan i Västervik varik i fokus av olika anledningar. Bland annat har det varit en hög omsättning av skolledarpersonal. Mot bakgrund av detta vill revisorerna veta hur styrningen och ledningen av gymnasieskolan fungerar.
Revisorerna har intervjuat ett stort antal personer. Från förvaltningschef Lennart Fredriksson och nämndordförande Mats Hugosson till lärare och elever.
Rapporten skall kommenteras av barn- och utbildningsnämnden för att sedan lämnas över till kommunstyrelsen.
- Vi måste se revisionen som en tillgång i sådant här sammanhang, säger Mats Hugosson. Vi får en opartisk belysning av verksamheten.
- Rapporten får vi ta till oss och sedan redovisa vad vi kan göra bättre. eller rättare sagt måste bli bättre på.
Även Lennart Fredriksson ser positivt på den rapport som lämnats.
- Kritiken är riktig. Men delar av det som påtalas är redan åtgärdade. Dessutom kan man tolka begreppet arbetsplan olika.
Enligt revisionen så uppfyller kommunen de krav som ställs på skolplanen enligt gällande regler. Men skolplanens mål skall konkretiseras i en arbetsplan.
- Gymnasieskolan i Västervik saknar en lokal arbetsplan, konstaterar revisionen.
- I praktiken finns en arbetsplan fast den kallas i bland för handlingsplan eller åtgärdsprogram, säger Lennart Fredriksson.
"Gymnasiet" räcker inte som benämning anser revisorerna som vill att barn- och utbildningsnämnden blir tydligare. Är det enbart gymnasiechefen som åsyftas eller hela skolan med lärare och elever?
- Vid våra intervjuer framkommer en tydlig bild av att kommunikationerna och ansvarsområdena är diffusa inom organisationen. Personalen anses vidare sakna tydliga direktiv och det bildas ett vakuum i skolan där allt är tillåtet, skriver revisorerna.
I intervjuerna framkommer att det finns ett förtroendegap mellan de olika nivåerna i organisationen och en mycket svag beslutsförmåga.
Informationen mellan rektorsområdena fungerar inte enligt elever och personal.
I ledningen är man överens om att gymnasieskolan är svår att styra. Det finns många starka viljor inom verksamheten som ständigt ifrågasätter ledningens legitimitet.
Personalen saknar visioner för gymnasieskolan. flera upplever att det inte finns någon samlande kraft, utan att "alla springer åt sitt håll". Gemensamma mål att sträva mot efterfrågas.
Förvaltningschefen har enligt intervjuerna fortfarande mycket makt ner i organisationen, trots att förvaltningschefen lämnat över ansvaret till gymnasiechefen.
Det har även hänt att personal har tagit kontakt direkt med förvaltningschefen i ärenden och därmed "hoppat" över gymnasieledningen.
Nämnden uppfattas av vissa intervjuade som svag då den ibland står lite handfallen när påtryckningar kommer direkt från verksamheten. Nämnden uppfattas ha mindre kontroll på gymnasieskolan än på de övriga skolorna.
Eleverna som intervjuats vet inte säkert vem som är rektor eller om de har någon rektor. De som har en rektor säger att de inte ser av denna mycket. Ett flertal av eleverna känner vidare inte till vem som är programansvarig.
Eleverna uppfattar vidare att det finns konflikter mellan programmen samt mellan personalen och ledningen.
Revisionen påpekar på flera ställen att nämnden måste bestämma sig för visionen om gymnasieskolan.
- Skall man ha en sammanhållen gymnasieskola med fem olika rektorsområden eller skall man ha fem autonoma rektorsområden som samarbetar?
Lennart Fredriksson kommenterar med att vi har fem rektorsområden som skall samarbeta.
Så jobbar vi med nyheter